Den som under medelåldern samt i äldre åldrar får i sig mycket energi från fett i maten har högre risk för att bli undernärda i framtiden. Det visar resultat från en avhandling av Lisa Söderström vid Centrum för klinisk forskning i

Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
– Risken för att utveckla undernäring ökade för personer som hade ett högt energiintag från totalt fett, mättat fett och enkelomättat fett i medelåldern och senare i livet, säger Lisa Söderström.

725 personer i studien
Studien som rapporterar om ett högt energiintag från fett i kosten och framtida risk för undernäring, som ingår i avhandlingen, bygger på en undersökning där forskare vid Centrum för klinisk forskning och Karolinska institutet under tio år följt upp 725 medelålders- och äldre män och kvinnor i Mellansverige.

Resultaten gäller enbart underviktiga eller normalviktiga personer (BMI under 25). En teori om varför detta inte gäller överviktiga är att ett högt BMI har en sådan stark skyddande effekt mot undernäring.

Lisa Söderström anser att det finns anledning att se över mängden fett i maten samt vilken typ av fettrika livsmedel som medelålders och äldre konsumerar. Det är speciellt livsmedel med ett högt innehåll av mättat- och enkelomättat fett – till exempel helfet ost, smör till bröd, fet grädde, bullar och kakor – som ökar risken för undernäring.

– En möjlig förklaring till detta kan vara att näringsinnehållet generellt var lågt i denna kost, men detta kan vi emellertid bara spekulera i eftersom vi inte har studerat detta närmare. Dessa resultat är även aktuella med tanke på de fettrika dieter, exempelvis låg-kolhydrat, hög-fett (LCFH), som har blivit alltmer populär som viktminskningsmetod. Men där finns ännu inga långsiktiga vetenskapliga studier som visar på konsekvenserna av dem, säger Lisa Söderström.

En annan studie som ingår i avhandlingen som tidigare uppmärksammats visar att 65 procent av äldre som skrivs in på sjukhuset i Västerås är undernärda eller ligger i riskzonen för att utveckla undernäring. Personer med undernäring visade sig ha fyra gånger ökad risk för en för tidig död jämfört med personer utan näringsproblem.

Avhandlingen visar även att nattfastan, det vill säga tiden mellan sista målet på kvällen och första morgonen därpå, inte bör vara längre än elva timmar hos äldre. Av de personer som har en längre nattfasta än elva timmar löper 67 procent ökad risk för undernäring. Äldre individer bör även äta minst fyra gånger om dagen, eftersom de individer som äter tre eller färre gånger om dagen har en tre gånger ökad risk för undernäring.

– Förhoppningsvis kan kunskapen från studien vara ett stöd för vård- och omsorgspersonalen i deras arbete med att minska nattfastan och öka antalet måltider för äldre med risk för undernäring. Första steget är dock att hitta de äldre som har risk för undernäring. Att screena samtliga patienter 65 år och äldre som skrivs in på sjukhus borde därför göras rutinmässigt, säger Lisa Söderström.