Över hälften av alla här i Europa kommer att vara överviktiga 2050. En dyster prognos som får till följd att allt fler drabbas av hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och stroke. Det här vill EU göra något åt och satsar därför drygt 80 miljoner kronor, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet.
Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion. Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Forskarnas huvuduppgift är att undersöka vad våra erfarenheter som barn betyder för våra kostvanor som vuxna.
Forskarna ska bland annat intervjua familjer för ta reda på vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor. Dessa resultat ska sedan kopplas ihop med de senaste inom hjärnforskning och beteendevetenskap. Målet är att ta fram ett nytt folkhälsopolitiskt underlag som kan främja hälsosamma kostvanor hos EU:s invånare.
–Vi vet redan att tidiga livserfarenheter av stress och ohälsosam mat får oss att välja fet mat med högre kaloriinnehåll som vuxna. Vår hypotes är att stress och nutrition påverkar barnet redan i livmodern och i den tidiga barndomen, och att detta kan ge en bestående effekt senare i livet, säger professor Suzanne Dickson, som leder Göteborgs universitets medverkan i projektet.