Advent i vår tid har liksom de flesta av julens ritualer fått sin karaktär under sent 1800-tal. Även om adventsfirandets kristna betydelse nästan försvunnit, har högtidens kulturella betydelse snarast ökat.
Adventsstjärnorna vi hänger i våra fönster introducerades under 1930-talet. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild från Tyskland. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
På många sätt markerar första advent inledningen på en fas när vi förbereder oss inför julen. Nu inleds en period där vi äter julbord tillsammans med arbetskamrater, påbörjar julbak och återknyter till den stämning som många upplever inför julen. I bondesamhället inleddes en period av matförberdelser. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december.
Gossar går stjärna
Adventsstjärnan är besläktad med den äldre traditionen att gå stjärna, på vissa håll kallad Staffanssång. Detta stjärngossefölje gick runt i socknarna och spelade i gårdarna upp att Betlehems stjärna förebådar Jesu födelse. Skådespelet är gärna upptågsrikt. Som belöning fick gossarna mat och dryck. Stjärnspelen är kända i Sverige åtminstone sedan 1600-talet och förekommer ännu idag i Stockholms skärgård.
Adventsstjärnan såg dagens ljus redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet. I en herrnhutisk skola tillverkade elever och lärare pappersstjärnor belysta inifrån.
Proletärstjärna i vart och vartannat fönster
1941 startade Erling Persson – grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz – massproduktion av adventsstjärnor. Den typiska sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick nu sin form.
Under brinnande världskrig tillverkades 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50 kronor styck 1941. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar. Den sjuuddiga, gulröda stjärnan Tindra Kristall hängde snart i vart och vartannat fönster. Adventsstjärnan blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna.
Den svenstillverkade stjärnan fick konkurrens av stjärnor tillverkade av träspån, halm, näver och metall. I likhet med många andra julutsmyckningar är tillverkningen av stjärnorna spridd över världen: numera är de rödgula pappersstjärnorna tillverkade i Asien. Man kan säga att de speglar den tidigare profilerade lokala tillverkningssindustrin såväl som vår tids globala tillverkningsvägar. Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster.
En Adventskaka med saffran kan passa till fikastunden på första advent.
Källa: Nordiska museet