Parinirvanadagen, eller Nirvanadagen är en Mahayanabuddhistisk högtid som firas i Ostasien den 8 eller 15 februari. Enligt traditionen var det på den dagen då Buddha vid 80-års ålder uppnådde parinirvana eller fullständig nirvana, dagen då hans jordiska kropp dog. Buddhister firar hans död eftersom han såsom upplyst var fri från smärta i sin fysiska existens.
En del firar dagen den 8 februari, men de flesta gör det den 15 februari. Många läser texter från Nirvana Sutra som beskriver Buddhas sista dagar i livet på Parinirvanadagen. Meditation och besök i buddhistiska tempel och kloster hör också till firandet, liksom att man reflekterar över sin egen framtida död och nära och käras död.
Nirvana är inom buddhismen det viktigaste målet för en människa. I den äldre buddhismen betyder nirvana upphörande av lidande och befrielse från återfödelsen och detta kan man uppnå genom att följa den ”åttafaldiga vägen”. Lidandets ursprung är livstörsten. Genom upplysningen kan man släcka denna livstörst och nå nirvana.
Även om högtiden främst firas i Ostasien högtidlighåller även en del västerländska buddhistiska grupper Parinirvanadagen.
I Kushinagar, på den plats där Buddha sägs ha gått in i parinirvana, står i dag en modern helgedom i en vacker park. Där finns en stor staty av en liggande Buddha. Platsen är en viktig buddhistisk vallfartsort. Helgedomen lät Pandit Nehru bygga. Han var Indiens första premiärminister efter att landet blev självständighet från Storbritannien i mitten av 1900-talet.
Buddha sägs ha dött av matförgiftning och enligt en tolkning av pali-skrifterna var det skämt griskött. Det finns även de som säger att han helt enkelt dog av ålderdom. Han gav inga detaljerade regler för vad man bör och inte bör äta. Men många buddhister är vegetarianer för att följa regeln att inte döda eller skada något levande. Så jag passar på att här förmedla ett vegetariskt indiskt recept som jag fick av en indisk/svenska en gång i tiden och som hennes familj tycker mycket om: Daal, gryta med röda linser.