Igår, 13 november, var det extra stökigt i Bryssel. Protesterna avlöste varandra. I dagarna avslutades utfrågningarna av de blivande EU-kommissionärerna i EU-parlamentet. Intervjuerna ger en fingervisning av den politiska viljan inom områden som vatten- och livsmedelssäkerhet.
Undrar om någon någonsin funderar på att tacka brysselborna för deras eviga tålamod med att vara EU:s huvudstad. Dagligen måste de stanna upp i trafiken för att släppa förbi någon av alla europeiska ledare som far fram i snabb fart med blåljus och sirener, ofta mitt i rusningstrafik. Som om medborgarna här inte också har viktiga åtaganden i sina liv. Aggressivt blir de åthutade av motorcykelpoliser att göra vägen fri. Inte sällan stängs hela kvarter av för att EU-ledarna har möten och medborgarna får ta en extra lång omväg på väg till eller ifrån arbetet. Kanske århundraden av utländsk inblandning härdat befolkningen här. Härskarna kommer och går – Bryssel består.
Igår var det nog extra rörigt i EU:s huvudstad. Först dundrade de vallonska bönderna in på sina traktorer för att säga nej till handelsavtalet – EU-Mercosur. Komissionen och de latinamerikanska länderna Argentina, Bolivia, Brasilen, Paraguay och Uruguay är på väg att nå en överenskommelse. Sedan var det bilarbetare som protesterar mot nedläggning av sin fabrik och sist på kvällen protesterade människorna mot Bardellas besök, ledare för National Rally (RN). Demonstranterna ville att Bryssel skulle förbli antifascistiskt.
Samtidigt, några kvarter bort, är EU-parlamentet precis färdigt med prövningen av de 26 nominerade EU-kommissionärerna. Men det innebär inte att EU-kommissionen dra i gång sitt arbete. Partigrupperna i majoriteten är inte riktigt överens om alla detaljer ännu. Utfrågningarna har dock visat att vi står inför stora utmaningar och att kommissionen inte kan ligga på latsidan.
En av de första att frågas ut var Christophe Hansen, men så är han också ansvarig för den viktiga frågan – produktion av livsmedel. EU:s största utgift är inom jordbruket, även om budgeten för jordbruket minskat med åren. I sitt skriftliga svar till parlamentet lyfte han att det är viktigt att balansera ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet: ”Eftersom dessa tre dimensioner är sammanflätade kommer vi inte att lyckas genom att prioritera en dimension utan att samtidigt se till att de andra också är på rätt spår”. Vid utfrågningen sa han även: ”nio miljoner gårdar förser oss européer med säkert och högkvalitativt livsmedel samtidigt som de är Europas första försvarslinje för biologisk mångfald och klimatförändringar.”
Dagen efter var det den svenska kommissionären Jessika Rosvalls tur, i hennes portfölj finns också ansvar för tillgång av rent vatten. För att uppnå det målet kommer hon bland annat att ta fram en vattenstrategi. Under utfrågningen blev hon dock starkt kritiserad för den svenska regeringens förda miljö- och klimatpolitik. Kritikerna frågade om hon därför var trovärdighet som miljökommissionär. Hon godkändes inte direkt, men med lite förhandling var hon också på banan.
Andra kommissionärer inom konsumentfrågor som är viktiga att ha koll på är Michael McGrath och Dan Jørgensen. Den första kommer att ha ansvar för konsumentskyddsfrågor. Den andre ansvar för energi och bostäder. Energifattigdom och dyra bostäder är något som många europeer kämpar med varje dag. Det har uppskattats att ungefär 40 procent av EU:s befolkning (cirka 180 miljoner medborgare) skulle kunna klassificeras som ”energifattiga”. Det finns en miljon hemlösa människor i EU. En fjärdedel av EU:s barn lever dessutom på gränsen till fattigdom.