De svenska reglerna för alkoholförsäljning ifrågasätts varje dag. Men hade reglerna som infördes i början av 1900-talet önskad effekt? Den frågan arbetar forskare vid Jönköping University med just nu.

Att ta sig ett glas lite när som helst ser de flesta av oss som en del av vår frihet. Under året kommer vi troligen att kunna få ännu mer frihet när vi nu  framöver kommer att kunna dricka och samtidigt se på hur alkoholen produceras, nu när  gårdsförsäljning blir tillåtet.

Vår frihet är dock inte gratis. 103 miljarder. Så mycket beräknas alkoholen kosta samhället, enligt en undersökning från 2017. Exempelvis uppskattas de alkoholrelaterade kostnaderna för brottsligheten i samhället till drygt 9,7 miljarder per år. Antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen 2017 uppgick till 660 000. Kostnaden för sjukvården var 7,4 miljarder.  Konsumtionen är dessutom dödlig. 2009 gick det att konstaterat samband mellan alkoholen och drygt 4 500 dödsfall  i Sverige.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag också betydligt högre än vid mitten av 1990-talet, främst på grund av att priserna har sjunkit och att det blivit tillåtet att föra in stora mängder billig alkohol från andra EU-länder.

Reglerna kring alkohol ifrågasätts och debatteras hela tiden. För att ta reda på vilken effekt begränsade regler har studeras nu alkoholreglerna från början av 1900-talet. Den så kallade motboken infördes 1919, den regleringen av alkoholinköp innebar att fattigdomen minskade, men ingen vet hur stor effekt motboken egentligen hade då många andra förändringar skedde samtidigt. Innan den nationella motboken infördes genomförde dock några orter lokala regleringar. Det är dessa orter som forskarna studerar. De regler vi har i Sverige infördes bland annat eftersom alkoholkonsumtionen blev för dyr för samhället.

– I dag behövs kunskap om vilka konsekvenser alkoholregleringar och avregleringar har. Vi är inte så olika dåtidens människor som vi kanske tror. Och även om kontexten är annorlunda består människors lust att berusa sig, säger Paul Nystedt, projektledare och professor i nationalekonomi vid Jönköping University till tidningen Forte Magasin.

Studien kan redan säga emot argumentet att reglering inte innebär någon skillnad eftersom att människor hittar andra sätt att få tag på alkohol. Forskarna har inte kunna hitta några bevis på att konsumtionen hölls uppe genom illegal försäljning, hembränning, att människor handlade på annan ort eller liknande.

– Spritförsäljningen gick ner med ungefär 20 procent i genomsnitt i de städer där lokala regleringar infördes.