Kronisk undernäring hos barn undviks bättre med bistånd som påverkar hushållens inkomst, än med riktade insatser för barns och mammors hälsa. Även om hjälp i form av näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter är resultaten svaga. Det visar en studie från Handelshögskolan i Göteborg.
Bistånd är alltid något som diskuterats i samhället, men kanske nu mer än någonsin. Det med anledning av att regeringen nu utreder en ny modell för de bistånd som sker via civila organisationer. I mars i år,2024, sade Sida upp avtalen med de organisationer som de har avtal med.
Biståndsminister Johan Forssell motiverade besluten i en debatt i P1 med att regeringen vill öka transparensen och insynen i det svenska biståndet. Han sa också att biståndspengar måste användas mer effektivt än tidigare. Det ges i flera led och därför finns det ingen kontroll.
Kritiken lät inte vänta på sig, bland annat menar Jonna Sima på Aftonbladets ledarsida: “Det handlar också om en historisk kapitalförstöring av alla svenska miljarder som gått till att bygga upp organisationer, skolor och verksamheter runtom i världen.”
Karina Cubilla i Arbetet skriver:
”Framtiden för den infrastruktur som möjliggjort stöd till organisationer och aktivister i länder där engagemang förbjuds raseras utan vidare eftertanke.”
Samtidigt redovisar forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet en studie om vilken typ av bistånd som bäst motverkar kronisk undernäring hos barn. De har undersökt cirka 700 biståndsprojekt i Malawi. Biståndsprojekt som påverkar hushållens inkomst verkar ha bäst effekt. Det kan handla om att skapa marknadsplatser, skolor, brunnar och förbättra metoder inom jordbruket eller om ekonomiska bidrag till familjen om barnen går i skolan.
– Program som syftar till att minska problemet med kronisk undernäring bör angripa alla viktiga faktorer, vilket antagligen görs enklast om hushållen själva får ha inflytande på hur resurserna används, säger Ann-Sofie Isaksson, docent i nationalekonomi.
– Även om biståndsprojekt i form av exempelvis näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter, är resultaten av riktade projekt för att motverka kronisk undernäring förvånansvärt svaga, konstaterar Dick Durevall, professor i nationalekonomi.
Studien visar också att så kallade multilaterala biståndsprojekt, där flera länder eller partners ingår, har störst effekt.
Här kan du läsa hela studien: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305750X24001591?via%3Dihub