De som äter köttsubstitut föredrar när dessa smakar och känns som kött. Det visar en studie från Örebro Universitet. Tidigare studier har dock visat att det kan vara svårt för kroppen att ta upp vissa näringsämnen i dessa processade produkter.

Historiskt sett har vår köttkonsumtion styrts av ekonomin. Dåliga tider innebar mer grönt till middag, goda tider mer kött. På senare år är det dock inte bara priset som har fått styra våra vanor. Hälsan är allt större parameter och många dra ner konsumtionen av rött kött och charkprodukter för att på så sätt kanske minska risken för vissa cancerformer. Men även miljö- och klimataspekterna har fått oss att ändra det vi äter. Enligt Livsmedelsverket är visserligen kött en viktig källa till järn och protein, men utifrån vår hälsa behöver vi faktiskt inte äta så mycket kött som vi gör idag. Kött är nämligen också det livsmedel som påverkar vår miljö och klimat mest.

Under de senaste årtiondena har många valt att ändra sin köttkonsumtion. Fler äter bara vilt eller naturbeteskött, medan andra blir veganer eller vegetarianer. Samtidigt vill flera av de som ställer om sin kost mot mer vegetariskt att det ska smaka och kännas som vanligt kött. Därför har köttsubstitut i form av korvar, färser och biffar blivit allt vanligare. En nyligen genomförd studie från Örebro Universitet visar också att konsumenter främst vill ha växtbaserade alternativ som liknar vanligt kött. I testet ingick sju färsprodukter, två baserade på soja, två på ärtor, två på gråärter och en på havre. Testet visade att deltagarna föredrog soja- och ärtprodukterna eftersom de har en fiberstruktur som liknar vanlig färs mer än vad havre- och gråärtsprodukterna gör.

En studie från Chalmers 2022 visade dock att kroppen hade svårt att ta tillgodogöra sig det järn som fanns i den här typen av produkter. Det beror på att de innehöll höga halter av fytat, ett ämne som hämmar upptaget av mineraler i kroppen. Tempeh, tillverkade av fermenterade sojabönor, hade bättre förmåga att ta upp järn, enligt studien. Forskarna menar att de här produkterna är viktiga i den gröna omställningen och uppmanade därför industrin att hålla koll på näringsvärdena och utveckla sina processer, så att inte viktiga näringsämnen försvinner.