Den 9 juni ska vi utse dem som ska representera oss i EU-parlamentet. Många känner sig ofta lite mer osäkra inför detta val, men egentligen är det inte svårare att bestämma sig i det här valet än i andra val. Här får du lite tankehjälp, så att vägen till vallokalen blir lättare.
Använd din röst. Annars bestämmer andra åt dig. Så lyder EU:s kampanj för att få fler att rösta. Den uppmaningen behövs eftersom valdeltagandet till EU-valen brukar vara lägre än det till riksdagsvalen. Vid EU-valet 2019 röstade 55 procent. I riksdagsvalet 2022 var siffran 84,2 procent. I januari i år, när DN undersökte kännedomen om valet, svarade bara sex av tio väljare att de kände till valet. Nu har valtempot dock höjts något. Lanseringen av Folklistan med helikopter kanske hjälpte valet att lyfta något.
2021 firade demokratin i Sverige hundra år. Då var det hundra år sedan både kvinnor och män hade rätt att rösta till riksdagen för första gången. Samtidigt är demokratin på tillbakagång i världen, även inom EU. I Rapporten ”Liberties Rule of Law Report 2023” konstateras att demokratin fortsatte att försvagas runtom i Europa under 2022.
Den 9 maj varje år firar vi Europadagen. Det var den dagen som den franske utrikesministern Robert Schuman presenterade sitt förslag på samarbete 1950. De politiker som försökte rädda Europa efter alla krig utgick från att gemensamma ekonomiska intressen skulle ge högre levnadsstandard och bli ett första steg mot ett förenat Europa. Kunskapen om att Europas blodiga historia inte ligger så långt tillbaka i tiden kanske kan få fler att sätta sig in i hur EU-nivån faktiskt fungerar och därför vilja vara med i det fortsatta fredsarbetet och kanske gå och rösta. För egentligen är inte EU-valet svårare än andra val, det är bara på en annan nivå, men lika nära vår vardag som andra val. EU-nivån kan sägas vara den nivå som våra demokratiskt valda regeringar tillsammans med andra länders regeringar inom EU har bestämt att vi vill samarbeta om.
Många anser dock att EU är långt borta, men det är viktigt att förstå att vad de svenska politikerna bestämmer tillsammans med de andra politikerna på EU-nivån berör ditt liv varje dag. När det gäller till exempel konsumentfrågor avgörs 90 procent på den nivån. På andra områden kan siffran vara lägre, eftersom länderna har bestämt att på de här området ska vi inte samarbeta lika mycket.
EU-parlamentet är en viktig del i EU:s lagstiftningsprocess, det beslutar tillsammans med Ministerrådet, medlemmarnas regeringar och EU-kommissionen. EU-parlamentetfungerar visserligen inte på samma sätt som vår riksdag, utan kan bara ta ställning till de lagar som kommissionen lägger fram. Enskilda ledamöter i parlamentet kan alltså inte bestämma hur mycket och lite länderna ska samarbeta med varandra, det gör medlemmarnas regeringar. Därför kan man säga att även riksdagsvalet är ett val till EU, eftersom det är regeringen som sitter och beslutar i Ministerrådet över de lagar som EU-nivån bestämmer.
Däremot skiljer sig inte EU-politiken ideologiskt från den svenska politiken. Det vill säga Europaparlamentet har ungefär samma partigrupper som det svenska partiväsendet har. Det innebär att de politiker vi röstar in hamnar i olika europeiska partigrupper. Det är partigrupper som stämmer överens ideologiskt. Till exempel tillhör Moderaterna och Kristdemokraterna gruppen EPP, The European People’s Party. I den gruppen finns partier från andra delar av Europa som delar samma värderingar som de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna.
Samma sak gäller för de andra partigrupperna. Socialdemokraterna tillhör S&D Progressive Alliance of Socialists and Democrats. Miljöpartiet tillhör The Greens/EFA parliamentary group. Vänstern tillhör the Left group of the parliament, Liberalerna och Centern den liberala gruppen Renew Europe. Sverigedemokraterna tillhör ECR, The European Conservatives and Reformists. Det finns ytterligare en grupp, ID, Identity and Democracy. Men där finns inga svenska partier med just nu. Sedan finns det ledamöter som är grupplösa, NI. De har oftast inget större inflytande. Grupperna kan förändras, men de bildas utifrån ideologi eller särskilda sakfrågor.
På EU-nivån bestäms alltså bara sådant som medlemsländerna bestämt tillsammans att detta ska beslutas gemensamt inom EU. Det finns alltså ingen osynlig makt i Bryssel som sitter och bestämmer över Sverige eller andra länder. Vad EU-lagstiftande institutioner får bestämma om framgår av de fördrag som finns. Utifrån dessa fördrag formas EU-lagar i form av förordningar och direktiv. Under den mandatperiod som vi precis är på väg att lämna beslutades bland annat om hur unionen ska ställa om för att klara klimatomställningen, men även den digitala omställningen. Mycket av den lagstiftning som nu satts i sjön ska verkställas under nästa mandatperiod. Men som vi alla vet uppstår hela tiden nya utmaningar. Ingen visste till exempel i början av mandatperioden att vi skulle drabbas av en pandemi eller att Ryssland skulle utöka sin invasion av Ukraina. Frågan är vem som du vill ska vara med och hålla i spakarna när unionen tar sig an kända och okända utmaningar fem år framåt.
Här hittar du mer info om valet den 9 juni:
Vill du till exempel veta mer om vad som beslutades under den här mandatperioden – kan du läsa mer här:
Vill du få mer om själva valet och mer info om de olika partigrupperna kan du läsa mer här:
https://elections.europa.eu/sv
Europaportalen skriver dagligen om EU-politik. Här kan du bland annat hitta information om hur partierna röstat i olika frågor. I sökfältet kan du leta upp ämnen som intresserar dig.
Här kommer några förslag på debatter, där politiker inom EU debatterar vad de vill göra inför nästa mandatperiod:
De svenska parlamentarikerna debattera, tyvärr glömde de nog att spela in från början, men väl sevärd.
Här debatterar de ledande politikerna inom EU: (OBS Engelska)
Öppen föreläsningar inför EU-valet: Vilken är Europaparlamentets roll och vad står på spel i valet?
Kampanjmaterial från EU:Använd din röst. Annars bestämmer andra åt dig. EU-valet den 9 juni 2024.