Den 7 oktober är det Birgittadagen, en helgondag för katoliker. Den heliga Birgitta kanoniserades, det vill säga helgonförklarades, den 7 oktober 1391. Hon är en av de mest kända kvinnorna i nordisk medeltid och räknas som Sveriges skyddshelgon.
Den heliga Birgitta på ett altarskåp från 1400-talet i Salems kyrka
Den heliga Birgitta var den enda personen från Norden som helgonförklarats ända tills Elisabeth Hesselblad kanoniserades den 5 juni 2016. Birgitta kom att påverka många människors liv både medan hon levde och även lång därefter. Det var Birgitta som planerade, ritade och grundade Vadstena kloster som invigdes 1384. Hon föddes cirka 1303 och dog i Rom 1373.
Birgitta fick åtta barn, fyra pojkar och fyra flickor. Vad kan hon tänkas ha serverat dem? Vad åt man på medeltiden? Kalmar läns museum berättar att man åt rätt nyttigt . Alla samhällsklasser åt ungefär samma mat. Skillnaden var att de rika hade vitare mjöl och mer vetemjöl i brödet, oftare åt smör och oftare åt kött. Dessutom hade de rika mer kryddor som peppar och saffran och dessutom drack de ibland vin. Fattigfolket åt nog nyttigare – när de hade mat.
Basen var gröt och bröd, ofta grovt bröd. Det vita, fina vetemjölet kunde bara de rikaste unna sig. De flesta människor åt rågbröd till vardags och vetebröd när det var stora fester. Förutom bröd fanns rotfrukter som rovor, morötter och kålrot på menyn. Ofta blev det grytor och kål i alla former var så vanligt att köksträdgård kallades kålgård. Även lök och vitlök var viktiga livsmedel.
Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt. Den salta maten gjorde folk törstiga och flera liter öl per person – fast svagt – gick åt varje dag.
Ägg åts på sommaren eftersom hönsen inte värpte på vintern. Det är därför vi äter ägg till påsk – det var ungefär den tiden de började värpa igen.
Mjölk dracks inte som den var. Istället gjordes smör, ost och surmjölk av den.
Kalmar läns museum ger också ett recept på en medeltida måltid: Rågbröd – det vanligaste brödet under medeltiden och en smaskig löksoppa.