Hederns syfte är att bevara ordningen i ett samhälle. Men hedersbegreppet varierar från samhälle till samhälle. Skriv några rader och berätta vad ”heder” betyder för dig. Du kan vinna två biljetter till Fadime-galan på Berns i Stockholm den 17 januari 2016. 

Du som vinner tävlingen om att beskriva vad ”heder” betyder för dig får två biljetter till galan med livemusik och tal den 17 januari på Berns salonger, Stora salongen, vid Berzelii park mitt i centrala Stockholm. Mingel från kl. 14.

Skriv några rader om vad du lägger i begreppet ”heder”. Maximalt 100 ord. Tävlingsbidraget skall vara oss tillhanda senast den 10 januari på mejladressen info@kultursmakarna.se

Ärlighet, god moral, ära och gott rykte är några synonymer i det svenska språket. ”På heder och samvete” är en fras som till exempel förekommer när man med sin underskrift intygar att man lämnat riktiga uppgifter.

Hedersman kan betyda att man är en hederlig, pålitlig och hygglig person, men också att man är en bonde eller hemmansägare. Många känner till att Gubben Noak som var en hedersman i Bellmans dryckesvisa i epistel No 35. Kanske ändå mer bekant är den visa som sjungits av generationer av barn där första versen lyder:

Heder i olika kulturer
Jägar- och samlarsamhällen grundades på hedersväsendet. När vissa samhällen växte till städer så ökade mängden potentiella konflikter och därmed våldet, och hedern befanns otillräcklig för att upprätthålla ordningen. Detta bidrog på vissa håll till utvecklingen av despotiska envälden (monarkier, furstendömen) – på andra håll till rättssystem med skrivna lagar.

General Akashi Gidayu skriver en dikt inför sitt självmord efter att ha förlorat en kamp för sin herre 1582
Foto: Yoshitoshi Tsukioka

Människor har ibland värderat sin heder högre än sitt liv, vilket har lett till dueller och självmord för att sona skamliga handlingar. I Japan, till exempel, har självmord ibland varit enda sättet att rädda sin heder.

Heder kan ses som ett allmänmänskligt fenomen, kopplat till människans grundläggande behov av att bli sedd och erkänd av sin omgivning.

Däremot varierar de värderingar som läggs i begreppet heder mellan olika kulturer och epoker. Även en kulturs sätt att hantera hedersbrott skiljer sig åt. I subkulturer med ett begränsat antal individer, där rättsväsendet av olika skäl är ineffektivt kan hedersbegreppet få en särskilt stark ställning, exempelvis bland nomadfolk, i glest befolkade samhällen och i kriminella kretsar. Dessa kan då kallas hederskulturer.

På motsvarande sätt har hedern spelat en avgörande roll inom militär och ordenssällskap – inte minst inom riddar-  och samurajväsenden.

Hedern gynnar gruppen och personen
Ordet heder är för många positivt. Något som betyder att man gjort något bra som man kan vara stolt över. Man kan säga att om man följer vissa bestämda regler behåller man sin heder. Dessa regler är hederskodexen. De tillämpas olika beroende på till exempel ålder, kön, socialgrupp och sexualitet.

Varje individ har ett mått av heder inom en grupp, och en grupp har också ett mått av heder inom en större grupp. Hedern förändras med personens handlingar – en handling som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen också skadar personens heder.

Den som förlorat sin heder riskerar att bli utstött ur gruppen och i värsta fall bli utsatt för hämnd, medan stor heder kan leda till makt och andra privilegier. Normen för vad som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats – till exempel har en ogift kvinnas kyskhet och en gift kvinnas trohet varit avgörande för hennes heder i många kulturer; ett annat exempel är den traditionella mansrollens ansvar att försörja sin familj. Motsatsen till heder är skam eller vanheder.

Hedersvåld är inte kopplat till någon specifik religion eller något särskilt land. Det finns i alla samhällen och handlar ofta om traditioner och oskrivna regler som finns inom vissa grupper.

Fadime Sahindal
Foto: GAPF

Fadimedagarna börjar den 17 januari
Fadime blev en frontfigur mot hedersförtrycket. Hon blev känd för den stora allmänheten då hon gick ut i media och berättade att många myndigheter inte tog hennes fruktan på allvar. Detta blev början till en bredare diskussion om hedersrelaterat våld i det svenska samhället.

Som barn kom Fadime med sin familj från turkiska Kurdistan. Hon slets mellan två kulturer. Fadime började läsa till socionom i Sundsvall för att komma bort från sin familj. Hon hade en svensk pojkvän som omkom när hans bil av okänd anledning körde av vägen samma dag de skulle flytta ihop.

I januari 2002, på väg till en praktikperiod i Afrika, hade en syster lyckats arrangera ett hemligt möte för Fadime och modern i Uppsala. I mörkret utanför dörren väntade fadern som från nära håll avlossade sitt vapen mot dottern. Fadime blev 26 år.

Från den 17 januari 2016 kommer Riksorganisationen GAPF i samarbete med ett femtiotal organisationer att hedra Fadime i en rad städer i Sverige. Bland annat hålls en gala till Fadimes minne på Berns salonger i Stockholm. Hemsidan om Fadime-dagarna uppdateras fortlöpande.