Invandringen till Västsverige har alltid varit nödvändig för att klara tillväxten och behoven av arbetskraft. Det har gjort att vi klarat kriser mycket bättre. Det menar Joacim Waara, forskare vid Göteborgs Universitet.

Joacim Waara, ekonomhistoriker på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i en bok ”Industri och arbetsmarknad i förändring” undersökt den västsvenska regionen mellan 1945 och 2010 tillsammans med kollegan Peter Sandberg, även han ekonomhistoriker. De menar att invandringen är absolut väsentlig, både historiskt och i nutid. Utan den hade denna del av landet gått back vad det gäller såväl arbetskraft som tillväxt.

Fram till 1975 var det fler utrikesfödda förvarvsarbetare än ursprungssvenskar, vilket också gjorde det enklare att tackla kriserna på 1970- och 1990-talet. Utan den invandrande arbetskraften hade vi stått handfallna, menar Waara.

Nu kan en ny kris vara på väg – om vi inte ser oss om efter vilka resurser vi har att tillgå och lär oss att förvalta dem på rätt sätt. Industrikriser har visat sig slå hårdare mot Västsverige än mot övriga Sverige.

– Vi har också en lägre andel som är i arbetsför ålder. Jag tror på att om vi bara kan rikta utbildningsinsatserna mot den arbetskraftsinvandring som fortfarande råder och som måste fortsätta råda för att säkra tillväxten, så utgör det en enorm resurs att använda i form av nyskapande jobb i exempelvis tjänstesektorn, säger Joacim Waara .

Historiskt sett är det den invandrande arbetskraften som har fått stryka på foten först när kriser slår hårt mot ekonomin. Samtidigt är det också deras insats som gör att vi inte drabbas av arbetskraftsbrist idag. Det är migrationen som gjort den västsvenska tillväxten möjlig och att vi nu har en god utgångspunkt att arbeta ifrån även framåt. Därför uppmanar han att visa mer respekt.