Forskarna har fram tills nu främst använt lingvistik och arkeologi för att dra slutsatser om migration i Afrika. Nu kan de även använda genetik för att testa dessa hypoteser. Förmågan att tåla mjölk kan till exempel berätta om Khoe-folkets förflutna.

En ny studie visar att genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.

– Det här är en väldigt spännande tid för genetiska studier som fokuserar på Afrikas befolkning, säger Carina Schlebusch, forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Ursprungsbefolkningen Khoe i södra Afrika har varit boskapsskötare och har tidigare visats vara genetiskt nära San-folket i samma region, som historiskt har varit jägare/samlare.  Studien visar att genvarianterna associerade med laktostolerans förekommer relativt ofta hos Khoe-folket, men sällan eller aldrig hos San-folket som är jägare/samlare.

Genom att använda hundratusentals genetiska varianter kunde forskargruppen visa att 13 procent av genomet hos de boskapsskötande Khoe-folket kan spåras tillbaka till östafrikanska boskapsskötande grupper. Forskargruppen drar slutsatsen att en liten grupp migranter tog med sig de boskapsskötande sedvänjorna till södra Afrika. Dessa individer assimilerades av en grupp lokala jägar/samlare – där boskapsskötsel blev den dominerade livsstilen.

– Spridningen av boskapsskötsel till södra Afrika har debatterats i årtionden. Vi visar att spridningen skedde med hjälp av migration från östra Afrika. Det är otroligt att en så liten grupp av migranter förmodligen hade ett väldigt starkt inflytande på Khoe-folkets förfäders levnadssätt, säger Mattias Jakobsson, professor vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.