Imorgon den 16 november är det den internationella dagen för tolerans. Vi på Kultursmakarna har bestämt att dra igång vår blogg om det mångkulturella matåret just nu. Vi tror nämligen att kan vi bara dela en måltid med varandra, så är mycket vunnet.
Innan start var vi på Bokmässan för att samla idéer och där träffade vi bland annat Linda Nordin på FN-förbundet.
I mitten av 1990-talet bestämde Unesco, då organisationen fyllde 50 år, att den 16 november skulle vara den Internationella dagen för tolerans. Organisationen menar att mångfalden av kulturer, språk och religioner är det som gör oss människor så rika. För att förebygga intolerans måste det bland annat finnas lagar som skyddar till exempel utsatta grupper. Dessutom behöver staterna arbeta för att förebygga genom utbildning och att bekämpa stigmatisering och diskriminering. Medlemsländerna antog därför ”the Declaration on principles on tolerance” och samtidigt instiftade Unesco ett pris för aktiviteter som främjar tolerans och icke-våld.
För att fira den dagen extra mycket i år drar vi alltså igång vår blogg Kultursmakarna. Vi tror nämligen inte det är så stor skillnad på oss människor. De flesta tycker om god mat, tycker om att fira sina traditioner och berättar gärna om varför de har valt att göra på ett speciellt sätt under en viss högtid. Det vill vi ta fasta på. För vi tror att bara vi vet mer om varandra, så minskar misstankarna och istället blir vi nyfikna och vill ta efter.
För vem vill missa ett tillfälle till fest? Inte vi i alla fall!
Att det går att göra skillnad förstod vi på ett seminarium på Bokmässan som Svenska FN-förbundet ordnade. Det gick under namnet: Har du världskoll? Här diskuterade Johan Norberg, författare och debattör, Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida och Tobias Alfvén, rådgivare för UNAIDS, om varför svenskar tror att läget i världen är sämre än det är. Många av de millenniemål som sattes upp har ännu inte uppnåtts, men stora förändringar till det bättre har faktiskt skett. En halv miljard människor har lyfts ur fattigdom bara i Asien, spädbarnsdödligheten har gått ner och färre dör av svält och av hiv.
Förändringarna beror på att man bestämde sig för att förändra, menade panelen.
Efter seminariet mötte vi Linda Nordin, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, som var moderator för seminariet. Hon berättar för oss om ett av deras projekt, Skolmat blir kunskap. Genom att betala två kronor mer för din lunch ger du en måltid till ett skolbarn i ett fattigt land. Linda Nordin har precis besökt en sådan skola i Etiopien. Lunchen är ofta det första målet som barnen får under dagen, så innan dess är de ganska matta och tysta. Efter lunch vaknar barnen till och börjar leka. Inlärningen blir också en annan.
Linda Nordin förklarar att gratis skollunch gör föräldrar motiverade att skicka iväg sina barn till skolan. Skolmat är särskilt viktigt för att locka flickor som annars får stanna hemma och hjälpa till i hushållet. Undervisningen får positiva effekter också längre fram.
– Kvinnor som får utbildning skaffar färre barn, de gifter inte bort sina minderåriga döttrar och de är motiverade att skicka iväg sina egna barn till skolan, säger hon.
Måltiden kan alltså förändra – välkommen till Kultursmakarna!
