Den 6 februari är det Samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Samerna bor i norr i de fyra länderna Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Sápmi. Sápmi breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder.
Sjön Gäutajaure – eller Gäutan – vid Tärnaby med Ryfjället i fonden ligger i Sápmi
Foto: Caroline Maino
Samerna är ett av världens flera tusen ursprungsfolk. Gemensamt för dessa folk är att de levt på samma plats genom historien, innan länderna koloniserats. De har en egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället runtomkring.
På Samiskt Informationscentrum får vi veta att det inte gjorts någon folkräkning över hur många samer det bor i Sápmi på mycket länge, därför är siffrorna som brukar nämnas ungefärliga. Det finns cirka 80 000 samer i de fyra länderna, Ryssland 2 000, Finland 8 000, Norge 50000 – 65000 och Sverige 20 000.
Första gången den samiska nationaldagen firades var i samband med att FN:s internationella urbefolkningsår inleddes 1993 i Jokkmock. Datumet, den 6 februari hedrar minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim samma datum 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder och över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågeställningar. Mötet samlande över hundra personer varav en stor del kvinnor. Elsa Laula Renberg från Tärnaby var en av initiativtagarna till mötet.
Samernas gemensamma flagga
Samiska flaggan
Den samiska flaggan är som nationaldagen gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av den Nordiska Samekonferensen i Åre och är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten. De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna. Grön: växtlighet, naturen och landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad Blå: vattnet som är ett livselixir Röd: elden som står för värme och kärlek Gul: solen som står för långsiktigt liv
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.
Nationalsång
Det samiska folket har sedan 1986 en egen nationalsång, Sámi soga lávlla. Sången sjungs i högtidliga sammanhang som på den samiska nationaldagen 6 februari. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie. Här finns en länk till en del av sången på samiska. Du behöver någon slags mp3-spelare installerad.
Samisk mat
Traditionell samisk mat består av renkött och fisk. Kosten har kompletterats med örter och bär när man haft tillgång till det. Maträtterna varierar något över områdena och i olika familjer, även om det finns många likheter. Om samerna förr i tiden hade varit vegetarianer hade de inte överlevt, berättar Samiskt informationscentrum.
Någon särskild nationalrätt har inte samerna. Men här delar vi med oss av ett recept på Suovas, rökt renkött, med svamp och grädde. Souvas är samiska för ”rökt”, är olika former av saltat och rökt renkött. Köttet saltas några dagar innan rökningen. Man kan äta det tillsammans med potatismos och sylt (oftast lingonsylt) och någon form av sås. Suovas serveras ofta vid till exempel festivaler, eller liknande arrangemang, i pitabröd med sallad till.
Här är ett recept på Suovas med svamp och grädde som jag fått av gode vännen Jörgen Dan Isacsson som flyttade till Tärnaby på 1990-talet.
En annan god rätt är Renkalvytterfilé med grönsås, broccoli och och kålrotsrulle med mandelpotatis Eller om du vill anta utmaningen att göra blodpannkakor med stekt bacon och rårörda lingon? Tricket är att få tag i renblod.