För judar innebär början av hösten flera stora helgdagar. De första två är det judiska nyåret, Rosh Hashana – det judiska nyåret – och försoningsdage Jom Kipur. Några dagar senare infaller lövhyddofesten, Sukkot som firas under sju dagar. Direkt efter Sukkot firas torafesten, Simchat Tora. I år, 2020, börjar Sukkot 3 oktober. Notera att firandet börjar vid solnedgången dagen före.
Sukkot betyder hyddor och det är denna hydda (sukka) som är högtidens viktigaste symbol. Under de sju dagar som festen varar ska man helst äta alla sina måltider i sukkan. Sukkan, som ska ha ett tak av blad eller kvistar och vara så glest att himlens stjärnor syns igenom det, symboliserar de tillfälliga boningar som judarna uppförde under den 40-åriga vandringen från Egypten till landet Israel.
Högtiden förknippas också med skördetiden under biblisk tid, eftersom man då byggde tillfälliga hyddor i utkanten av sina fält.
Numera är det få som bygger egna hyddor på sukkot, men vid synagogorna finns det alltid en sukka. Och i ett kallare klimat kan kylan i en sukka avhjälpas med värmefläktar eller infraröd värme. Man brukar lägga ner mycket tid på att smycka sukkan med frukter och löv, teckningar och girlanger.
Andra viktiga symboler under Sukkot är citrusfrukten etrog och lulav, en knippe med en palmkvist, tre myrtenkvistar och två pilkvistar. Frukten och kvistarna symboliserar kroppens viktigaste delar – hjärtat, ryggraden, ögat och munnen. Symboliken är att en god människa tjänar gud inte bara i ord och känslor utan med hela sin varelse.
Några särskilda mattraditioner finns inte kring Sukkot, förutom att man äter mycket höstgrönsaker och säsongens frukter. Man kan till exempel göra en värmande gryta, kåldolmar eller en rostbiff som huvudrätt. Och till efterrätt en fruktpaj eller äppelkaka.
Ofta fortsätter man även under Sukkot att göra challebröden runda och att servera äpplen och honung.
Här förmedlar vi ett recept på Rostbiff och ett på äppelkaka på mos.
Gästbloggare: Judit Lukács