Den judiska helgen Shavuot (som betyder veckor) infaller sju veckor efter Pesach och varar i två dagar, vilket 2020 blir från solnedgången den 28 maj till solnedgången den 30 maj. Vid denna helg firar man både att de första frukterna kan skördas i Israel och att Israels folk fick de tio budorden (som är grunden i Toran) av Gud vid berget Sinai.

Shavuot

På Bibelns tid var detta en stor pilgrimshögtid då judar offrade delar av sin skörd av vete, korn, vindruvor, fikon, granatäpplen, oliver och dadlar vid templet i Jerusalem. Högtidens betydelse av skördefest förlorade naturligt nog sin mening när templet förstördes och man inte längre kunde bära fram några offer.

I dag har dess karaktär av skördefest dock fått en viss renässans genom att en del kibbutzer i Israel ordnar processioner med frukt, grönsaker och säd. Men dagens religiösa firande präglas framför allt av att det judiska folket mottog de tio budorden vid Sinaiberget och lovade att följa dessa lagar. Det är nu som judarna blir ett folk med ett gemensamt förbund med Gud. De tio budorden är grunden för hela Toran och blev också den moraliska grunden för västerländsk civilisation.

I synagogan
Denna helg smyckas synagogan med nyutslagen grönska och de texter man läser lyfter också fram högtiden som en förbundsfest. Tora-läsningen är hämtad från Andra Moseboken, där de tio budorden återfinns. Man läser också Ruts bok, delvis för att den utspelar sig under skördetiden men kanske ännu mer för dess budskap: Rut är en moabitisk kvinna som föddes som avgudadyrkare men tar till sig tron på en enda Gud och lovar att leva efter Torans bud.

Maten
De judar som uppmärksammar högtiden brukar denna dag äta mat tillagad med mjölk, ofta tillsammans med honung, och på många ställen – inte minst i Jerusalem – är synagogorna öppna dygnet runt och många väljer att stanna i synagogan hela natten för att studera och be. Vissa judar avstår från kött endast på den första dagen av helgen.

Det finns flera olika tolkningar till detta med att avstå från kött. En är att det inte går att fira att judarna fått Guds lagar genom att äta levande varelser som skapats av Gud. En annan tolkning är att när judarna fick lagarna var de på väg till ”landet av mjölk och honung”. Ytterligare en förklaring är att Gud vill att man genom Torans bud ska eftersträva helighet och att den vita maten (lagad med mjölk) ska påminna om detta.

Bland de rätter som brukar ätas vid shavout intar ostkakan en hedersplats. Här förmedlar vi två recept – ett lättare och ett svårare.

Kopplingen till pingsten
Antikens judar kallade Shavout för pentekoste från det grekiska ordet för femtio, med tanke på att högtiden infaller sju veckor (femtio dagar) efter Pesach. Helgen är också grunden till den kristna pingsten, eftersom det enligt Nya Testamentet var vid den tiden som den Helige Anden visade sig för Jesu apostlar.

Källor:
Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet
Harry Gersch: Så här går det till – judisk vardag och helg, Hillelförlaget
Chaim Halevi Donin: Att vara jude i vardag och helg, Hillelförlaget
Judiska församlingen i Stockholm
www.wikipedia.se