Det som gör den populistiska berättelsen slagkraftig är en stark emotionell uppdelningen mellan två sidor. Det visar en ny studie från Nordicom vid Göteborgs universitet om Sannfinländarnas kommunikation i sociala medier.
Under tre veckor, inför det finska valet 2023, bestämde sig två forskare att följa hur sex personer i sannfinländarnas partiledning komunicerade sina politiska berättelser i sociala medier.
Forskarna samlade in 524 inlägg från X, Facebook, Instagram och TikTok och analyserade dessa. Resultaten från deras studie visar att känslor spelar en stor roll i partiledningens kommunikationen – och att olika känslor riktas mot tydligt skilda grupper.
Nästan två tredjedelar av de känslomässiga uttrycken handlade om ilska och förakt. Dessa känslor användes framför allt mot politiska eliter som till exempel den dåvarande regeringen, politiska motståndare, medier, EU, kulturella och vetenskapliga institutioner.
I den här tredjedelen ingick också känslor som rädsla och osäkerhet. Denna berättelse kopplades samman med invandrare som grupp.
Men det var inte bara negativa känslor, utan partiledningen spred också känslor som hopp, stolthet, glädje och andra positiva känslor.
– Vår studie visar att känslomässiga budskap är en viktig del av hur Sannfinländarna kommunicerar i sociala medier, och att vilka känslor som används beror helt på vem kommunikationen riktar sig mot, säger Jon Järviniemi, postdoktor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.
De positiva känslor riktades mot det egna partiet, dess anhängare och ”folket”. Även ideologiskt närstående politiska aktörer.
På X var ilska och förakt vanligare. Instagram innehöll istället en större andel positiva känslouttryck och här riktade sig budskap till den egna. Facebook och TikTok hade ett blandat mönster, med både positiva och negativa känslor och olika typer av måltavlor.
– Det är intressant att samma typ av politiska aktörer kommunicerar känslor på olika sätt beroende på plattform. X framstår som en mer konfrontativ arena, medan Instagram i högre grad används för positiva budskap om den egna gruppen. Men vi kan inte utifrån den här studien säga om det handlar om en medveten strategi eller om det speglar mer generella skillnader mellan plattformarna, säger Jesper Eklund, doktorand i statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi, i ett pressmeddelande.
Här kan du läsa hela studien: