Kväner tillhör den nationella minoriteten tornedalingar och delar det nationella minoritetsspråket meänkieli med lantalaiset och tornedalingar.

Den 16 mars firas Kvänfolkets dag, också kallad kvänfolkens minnesdag. Det är samma dag som det år 1340 stiftades ett avtal mellan kvänerna och den svenska kungen Håkan Magnusson som var kung över Norge och Sverige.

Dagen kallas även kvänfolkens minnesdag och instiftades efter initiativ från olika kvänska organisationer för att synliggöra den kvänska minoritetsgruppens ställning och rättigheter. Kvänfolkets dag uppmärksammar och hedrar kvänernas kultur, språk och historia, särskilt i Norge och Sverige.

Temadagar.se berättar att kvänerna är en av de nationella minoriteterna i både Norge och Sverige och har sina rötter i finsktalande bosättare som under flera hundra år invandrade till Nordnorge och norra Sverige, framför allt från Tornedalen och Österbotten. Kvänsk kultur kännetecknas av starka traditioner inom jordbruk, fiske, hantverk och folklig musik. Språket, kvänska, är nära besläktat med meänkieli och finska, och det finns idag ett växande intresse för att bevara och återuppliva både språket och de kulturella uttrycken. Kvänerna har också en rik berättartradition och unika seder som levt kvar genom generationerna, vilket gör dem till en viktig del av Nordens mångfacetterade kulturarv.

På Wikipedia står det att kväner avser i vikingatida och medeltida källor människor som bodde i Kvänland, det vill säga ett område kring den nordligaste delen av Bottniska viken. Kväner är även benämning på en jordbrukande befolkningsgrupp i Nordnorge som på 1500-talet och framför allt 1700-talet utvandrade från dagens norra Sverige och Finland, och som talar eller har talat kvänska, i Norge ett erkänt minoritetsspråk som lingvistiskt närmast är släkt med meänkieli.