Newroz en enande fest för våren

– Jag älskar Newroz. Det är en härlig enande fest med familj och vänner. Den har flera tusen år gamla traditioner, säger Debbie Nujen som har kurdiska rötter.
Newroz är det kurdiska nyåret som firas samtidigt som även många andra folk firar nyår. Iranska folk firar till exemopel Nouroz och afghanska Nawrouz. Högtiden firas över hela världen för att välkomna våren och solens återkomst.

Debbie Nujen

Debbie Nujen

Newroz sammanfaller med vårdagjämningen och anger första dagen på det nya året i den persiska kalendern.

– Det är en riktig färgbomb med kläder som tindrar i regnbågens alla färger, berättar Debbie Nujen som bor med sin familj i Nacka utanför Stockholm.
Den 21 mars är dagen man firar mest.
– Man kan jämföra den dagen med julafton, förklarar Debbie Nujen.

Som nioåring flydde hon med familjen från den kurdiska delen av Turkiet. Familjen och vännerna betyder mycket för henne.
– Newroz förenar alla kurder i hela världen oavsett vilken religion man tillhör. Kurderna är en folkgrupp med många olika religioner som har varit splittrad i århundraden.

Även det faktum att det i perioder har varit förbjudet att fira Newroz i många länder gör att firandet är en stark symbol.
– Newroz är en enande kraft med den fina tanken att förlåta och blicka framåt, säger Debbie Nujen och fortsätter:
– Eftersom kurderna ännu inte är enade är Newroz fortfarande politiskt laddat. Det finns en förhoppning bland kurderna att en gång få ett eget land. Södra Kurdistan, i norra Irak, är närmast – där är man på god väg att kunna skapa det.

En viktig del av firandet är att vänner och familj besöker  varandra i hemmen och äter tillsammans. Debbie  Nujen och hennes familj med syskon och syskonbarn äter oftast festmåltiden hos föräldrarna i Saltsjö Duvnäs, en del av Nacka. Många äter fisk när detta nyår firas.
– Men jag tål inte fisk så mamma brukar göra klassiskt kurdiskt lammkött, köfte, dolmar och baklava bland annat. Jag älskar all kurdisk mat – all mat från mellanöstern egentligen – men är inte så bra på att laga den själv, erkänner hon.

Newroz stavas på många olika sätt och högtidlighålls bland annat i Iran, Afghanistan, Indien, Armenien, Azerbaijan, Georgien, Irak, Kazakstan, Pakistan, Kirgizistan, Ryssland, Syrien, Tajikistan, Turkiet, Turkmenistan och Uzbekistan.

Newrozfirande i Diyarbakir

Newrozfirande i Diyarbakir

Ordet newroz betyder ”ny dag” och traditionen att fira nyår på vårdagjämningen kan spåras tillbaka till zoroastrismen, en religion som var utbredd i det persiska riket under århundradena f.v.t, före vår tideräkning. I år, 2017, blir det år 2576 enligt den förislamiska persiska kalender och år 1396 enligt den persisk-muslimska solkalendern. För bahaier avslutas en 19 dagar lång fasta med nyårsfirandet och det blir år 174.

Enligt kurdisk folktradition befriades det kurdiska folket från tyrannen Zuhak den 21 mars och kurder firar år 2629 i år, 2017. Zuhak var, enligt folksägnen, en ond kung som styrde kurdernas territoriella hemvist och den närliggande regionen genom att förslava det kurdiska folket. Zuhak ska ha lidit av en ovanlig sjukdom. Enligt myten växte två stora ormar från tyrannens axlar, står det att läsa i Wikipedia.

Ormarna ska ha hotat Zuhak med att äta upp hans hjärna. Zuhak ville inte dö och matade i stället ormarna med två unga personers hjärnor, en flickas och en pojkes. Det ska ha varit början på en avskyvärd period där unga människor dödades för att mata ormarna på Zuhaks axlar med deras hjärnor. Legenden säger att tusentals unga miste livet, däribland sju av smeden Kawas barn.

Så småningom vädjade det kurdiska folket till smeden Kawa att leda ett uppror mot den onde kungen Zuhak. Kawa ska ha lett upproret mot Zuhak, och den 21 mars 700 f.Kr. omringades Zuhaks palats och Kawa besegrade palatsets vakter med hjälp av sin hammare. Sedan hade han ihjäl båda ormarna och Zuhak. Smeden släpade ut Zuhak ur palatset för att visa att tyrannen inte längre kunde förtrycka folket. Han ska också ha sagt att folket hädanefter skulle vara fritt.

I sambandet med det lyckade upproret ska stora brasor ha tänts uppe på kullar och berg runt om i landet för att sända nyheten om Zuhaks död och den vunna friheten.
Alltsedan dess har det blivit en sed att tända stora brasor varje år när det är tid för att inleda det nya året. Både Kawa och Zahak är viktiga personligheter i kurdisk mytologi och förekommer även inom andra befolkningsgrupper som perser och afghaner.

Hoppa över eld hör till Newroz traditioner

Hoppa över eld hör till Newroz traditioner

Den multireligösa almanackan berättar att firandet inleds på onsdagen före vårdagjämningen med chaharsanbe suri, som översatt blir ungefär onsdagsfesten. Ett viktigt inslag i persisk tradition är att hoppa över en rad med eldar. Symboliken är att lämna det gamla årets sjukdomar och problem i elden och i stället få med sig styrka, energi och värme in i det nya.

I vissa delar av Kurdistan (framför allt i södra Kurdistan) brukar Newroz firas i 13 dagar. Den sista och trettonde dagen kallas för sezda-badar (utgång från tretton).  Den dagen brukar familjer åka ut på picknick till parker och naturområden.

Vi har tagit Debbie Nujen på orden och tipsar om festmat hon skulle tycka om: Vinbladsdolma, Lammstek i ugn, Kurdiskt ris, Rödkålssallad med granatäpple och Baklava på pistagenötter. Khoresh-e fesenjoon – eller Fesenjan – en persisk kycklinggryta med valnötter och granatäpple är också en utsökta persisk rätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *