Armenien firar sin självständighet 21 september

Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare. Armeniens nationaldag firas 21 september. Det är årsdagen av folkomröstningen 1991 som bekräftade utträdet ur Sovjetunionen.

Dagens Armenien utgör endast en mindre del (det gulmarkerade området på kartan) i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Vansjön.

historiska_granser_armenien

Historiska gränser för Armenien Karta: Armenica.org

Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprungsort traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska diasporan. En av anledningarna till spridningen var det armeniska folkmordet i dåvarande Osmanska riket mellan 1915 och 1917.

Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även bott och verkat i Afrika.

Armenier har en rik historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, adlats och utgjort viktiga delar av svensk politik, kultur och idrott. Många sökte sig till Sverige under 50-, 60-, 70- och 90-talet. Många har också flytt till Sverige de senaste åren med anledning av den pågående konflikten i Syrien.

I Sverige finns det i dag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar.

Turkisk, grekisk och arabisk mat har influerat det armeniska köket – som i sin tur har påverkat den lokala maten. Älskade syriska rätter som valnötsdippen muhammara och Aleppo-specialitén kebab med körsbär är resultatet av armenisk-arabisk korsbefruktning.

En armenisk måltid kan gestaltas på följande sätt:  Fattet hummus – en vegetarisk hummusrätt, Taboule – persiljesallad samt Harisa – en syrisk kokoskaka till dessert.

Läs mer om Armenien här på utrikespolitiska institutet.

Källor:
SO-rummet
Wikipedia
Sydsvenskan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *