Andorra – självständigt den 8 september

Andorra Foto: TUBS

Andorra
Foto: TUBS

Andorra, är ett litet furstendöme i Pyrenéerna i sydvästra Europa, är en inlandsstat på gränsen mellan Spanien och Frankrike. Den 8 september firar landet sin självständighet.

Enligt grundlagen är Frankrikes president och en spansk biskop formellt Andorras statschefer. I praktiken är deras roll endast symboliskt. Den lagstiftande makten ligger i generalrådet (parlamentet) som väljs vart fjärde år. Generalrådet utser en person till regeringschef som tillsätter regeringen.

År 1278 skrev Spanien och Frankrike på ett  Paréages*-kontrakt som gjorde att Andorra då fick två regenter. En var biskop från Seu dÚrgel-Spanien och den andra blev Frankrikes president. Den ordningen står sig än i dag. Men den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, generalrådet och regeringen. I Andorra har man, som i Sverige, val vart fjärde år.

Efter en folkomröstning1993 skrevs den första konstitutionen. Andorra blev då ett demokratiskt land vilket gjorde att politiska partier och fackföreningar blev tillåtna. Man upprättade ett självständigt domstolsväsende och landet fick nu rätt att formulera sin egen utrikespolitik.

Huvudstaden Andorra la Vella och en bit av Escaldes-Engordany Foto: Gertjan R.

Huvudstaden Andorra la Vella och en bit av Escaldes-Engordany
Foto: Gertjan R.

Andorra var ursprungligen en av de buffertstater som Karl den store grundade i början av 800-talet mellan det muslimska Arabien, som sträckte sig upp genom Iberiska halvön, och det kristna Frankrike. Makten i Andorra böljade under flera hundra år fram och tillbaka mellan spanska och franska grevar och adelsmän, men år 1278 avgjorde en skilje­domstol att varken Frankrike eller Spanien formellt kunde ges suveränitet i landet. Landet fick två härskare och vid samma tillfälle fick invånarna i landet sin självständighet under ett delvis folkvalt råd.

En tredjedel av Ölands storlek
För att få en uppfattning om hur litet Andorra är så kan man säga att Andorra är cirka en tredje del av Öland och har ungefär lika många invånare som Växjö – cirka 85 000.

Landet är väldigt smalt, faktiskt inte bredare än 4 mil. Endast 8% är bebott och resten, det vill säga 92% är sjöar, skogar och berg.

Det är ganska svårt att få andorranskt medborgarskap. De enda som får automatiskt medborgarskap är barn till andorraner. Som utlänning måste du bo 25 år i landet för att kunna bli andorranskt medborgare. Detta har resulterat i att det endast är 32 % av Andorras befolkning som kommer från Andorra. Flest nationalitet är spanska, 44 %. 11% är portugiser, 7 %  är från Frankrike och resterande 6 % har olika nationaliteter.

Det officiella språket i Andorra är katalanska. Det är det enda land i världen som har katalanska som officiellt språk. Men här pratar man även spanska, franska och portugisiska. Vissa pratar även engelska, men det är långt ifrån alla.

Andorra är ett stort turistland för sin storlek. Många besöker Andorra för skidåkningens skull men mindre känt är att det är ett utomordentligt bra land att vandra i.

Inte längre på svarta listan
I mitten av 1900-talet ersattes jordbruket av turism och handel med tullfria varor som Andorras huvudnäringar. Landet har länge varit känt som ett bank- och finanscentrum. Fördelaktiga skatteregler ledde till att många internationella företag och rika privat personer flyttade sin verksamhet till Andorra och landet ansågs som ett skatteparadis. Mot slutet av 2000-talet genomförde landets myndigheter omfattande ekonomiska reformer för att förändra detta och för att skapa mer öppna ekonomiska förhållanden. År 2009 strök OECD landet från svartlistan över skatteparadis. Andorra är inte medlem i EU, men år 2011 skrev de under ett avtal om att införa euron som valuta.

Genom sitt läge är köket i Andorra inspirerat av både det franska och spanska köket. Katalanska köket är dock den största influensen. Här är det även vanligt med tapas, smårätter i alla möjliga varianter. Pröva gärna en mustig löksoppa.

Paréages* Andorras främsta grundlagsdokument tills tillkännagivandet av konstitutionen 1993. De godkändes 1278 av biskopen och greven av Foix. Det unika med Paréages-kontraktet ligger framför allt i det var i kraft under sju århundraden och att de visat sig kunna anpassas till den utveckling som skett under åren.

Källor:
Globalis
Världens historia
Andorraguiden
Axat.dk

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *