Pesach – om slaveri, frihet och utvandringen från Egypten

Pesach är av de stora judiska högtiderna. Det är då judarna firar minnet av hur Moses, cirka 1 200 före vår tidräkning, ut ur Egypten, genom Sinaiöknen och fram till Palestina. En vandring som tog cirka 40 år.

Judarnas flykt från slaveri i Egypten

Judarnas flykt från slaveri i Egypten

Pesach betyder ”gå förbi”. Det syftar på att när Gud ska utdela den sista av de tio plågorna, de förstföddas död, så kommer Guds ängel att gå förbi de hus vars dörrar markerats med blod från ett lammoffer. Därmed räddas de judiska gossebarnen till livet.

Det är flera saker som kännetecknar denna högtid: Under de åtta dagar som Pesach firas äter man enbart osyrad (inte jäst) mat. I stället för bröd äts det osyrade, matze eller matza, som en påminnelse om judarnas flykt från Egypten. Flykten gick nämligen i sån hast att kvinnorna aldrig hann jäsa sitt bröd. Före Pesach ska hemmet städas ur noggrant så att alla spår av jäst bröd är borta. Man ska också göra rent kastruller, servis och bestick eller använda särskilda redskap enbart för denna högtid.

En Haggadah-bok

En Haggadah-bok

• De två första kvällarna under Pesach äter man en rituell måltid, Sedermåltiden, där man dels berättar om uttåget ur Egypten och hur det judiska folket blev ett fritt folk, dels äter mat som symboliserar olika delar av berättelsen. Berättelsen läser man ur en bok, Haggada, där man både beskriver de symboliska maträtterna och hur Sederbordet ska se ut. Seder betyder ordning, och just hur denna måltid ska gå till är noggrant beskrivet. Haggadan finns översatt till en mängd språk och kommer med nya utgåvor med jämna mellanrum. Det finns också versioner av Haggadan där man inte bara talar om förtrycket av det judiska folket utan om alla förtryckta folk och solidariteten med dessa.

Sedermåltiden Hur en Sedermåltid går till och vad man ska äta finns

Bord dukat för Sedermåltiden

Bord dukat för Sedermåltiden

noggrant beskrivet i Haggadan, till och med när man ska tvätta händerna, när man ska dricka vin, när den yngste vid bordet ska ställa de fyra frågorna som ger svar på varför man firar Pesach samt när man ska öppna ytterdörren för att se efter om profeten Elia, han som ska komma med budet om Messias ankomst, står utanför dörren. Till hans ära finns också på bordet ett glas vin. Enligt traditionen är det husfadern som leder Sedermåltiden, men det finns också familjer där alla är med och läser böner och avsnitt ur Haggadan. En Sedermåltid tar lång tid, eftersom man berättar hela historien om uttåget ur Egypten, ofta kan det dröja ett par timmar innan man kan äta av själva huvudrätten och inte bara av de symboliska rätter som serveras först.

Sederfat

Sederfat

På ett Sederfat ska det finnas: • Ett ben, gärna av lamm och gärna lite bränt för att påminna om påskalammet. • Ett ägg, som symboliserar templets religiösa helgoffer och också är symbol för pånyttfödelse. • Bittra örter (till exempel pepparrot), som symboliserar slaveriets bitterhet. • Någon grönsak (till exempel persilja), som symboliserar markens och vårens gröda. • En blandning, charoset, av malda nötter, äpplen och vin som symboliserar det murbruk som användes av slavarna föra att bygga pyramiderna. • Matze, det ojästa brödet. • Saltvatten eller ättika, som symbol för de tårar som judarna fällde i sitt elände.

Pesach är en högtid med många föreskrifter och bestämmelser, men det är också en högtid där man uppmanar att lossa tungans band och diskutera med varandra om förtryck och frihet. Därför uppmanas de vuxna att dricka vin minst fyra gånger under måltiden.

Övrig mat vid Seder Det som är typiskt för maten vid Seder är att man inte använder sig av mjöl eller andra produkter som jäser vid tillagning. Ofta börjar man måltiden med en soppa med kneidl (bullar gjorde av matzemjöl och ägg) som kokas mjuka i soppan. Och som efterrätt finns en mängd olika varianter av kakor som gjorts utan mjöl eller med matzemjöl.

Matzebröd Matzebröd ser ungefär ut som tunnbröd och är bakat av enbart vetemjöl och vatten. Brödet bakas snabbt, det får inte gå mer än 18 minuter från det att mjöl och vatten blandas tills det sätts in i ugnen. Man kan beställa matze via föreningen Auser Dalim.

Noggrann ordningsföljd vid måltiden Det här är de olika delarna i en Sedermåltid. Observera att själva festmåltiden äts först som punkt 10. Den längsta tiden tar punkt 5. 1. Kiddusch, en bön för att markera invigning av helgen. 2. Tvätta händerna. 3. Äta persilja, doppad i saltvatten. 4. Hälften av det mellersta av de tre matzebröd som ligger hos husfadern delas och göms till avslutningen (denna bit kallas för afikoma). 5. Berättelsen om det israeliska folkets befrielse ur Egypten. 6. Tvätta händerna. 7. Lovprisning av matze. 8. Äta bittra örter tillsammans med charoset. 9. Äta bittra örter tillsammans med matze. 10. Festmåltiden. 11. Avsluta festmåltiden med hjälp av afikoman. 12. Bordsbön. 13. Läsa lovpsalmerna. 14. Slutbön.

Gästbloggare: Judit Lukacs

Recept Matze-kneidl hittar du här.

Recept på Charoset hittar du här.

Recept på Sylvias nötkaka hittar du här.

 

8 comments for “Pesach – om slaveri, frihet och utvandringen från Egypten

  1. kevin Andersson
    3 maj, 2018 at 08:43

    Jag vill ha mer fakta om dom andra dagarna. Ett skolarbete som måste bli klart(:
    // Kevin A

  2. Rami
    10 oktober, 2018 at 12:55

    Hej. Utövas denna tradition likadant världen över?

    • Caroline Maino
      11 oktober, 2018 at 08:33

      Hej. Det är inte lätt att veta om traditioner är likadana världen över. Många gånger finns det varianter. Kanske kan någon i vår läsekrets svara och berätta om andra traditioner? Välkomna i så fall!

  3. pettersson
    22 april, 2019 at 01:23

    “The truth is that ancient Egypt never knew any Pharaohs nor any Israelites. Egypt was never the land of Exodus and Palestine was never the Promised Land.”

    Backed by every reputable expert in the known world, Ezzat argues that ancient Hebrew history as we know it today is based on one colossal lie — that events described as happening in Egypt, if they happened at all, really happened in Arabia. Which means that according to his version, the tales of Joseph, Moses and the Exodus might still be true, but the location in which they are alleged to have happened are false.

    To the average person, this would seem a farfetched assertion were it not for the supportive testimony of the world’s top Egyptologists, from James Henry Breasted to Donald Redford to Israel Finkelstein. Even some Israeli experts agree, including the head of archeology at Tel Aviv University. Prof. Ze’ev Herzog, in a 1999 article in Ha’aretz, said:

    “The Israelites were never in Egypt, did not wander in the desert, did not conquer the land in a military campaign and did not pass it on to the 12 tribes of Israel.”
    Sprid inte gamla hemska sagor och lögner på en sajt som denna!!

    • Caroline Maino
      25 april, 2019 at 11:19

      Hej och tack för ditt inspel. Det är alltid intressant med olika synvinklar.
      Texterna i Bibeln kan i olika sammanhang användas som historiska källor. I vilka sammanhang och i vilken utsträckning råder det dock delade meningar om.
      Det råder även delade meningar om huruvida vissa delar av Bibeln är rent mytologiska eller har en kärna av sanning.
      Vi på Kultursmakarna väljer att inte ifrågasätta Bibeln eftersom vi inte tar ställning till de texter som finns i Bibeln. Lika lite ifrågasätter vi författaren Ashraf Ezzat och hans bok “Egypt knew no Pharaohs nor Israelites”, en bok som vi inte har läst, men antar att du refererar till.
      Vänliga hälsningar
      Kultursmakarna

  4. Lucas
    23 maj, 2019 at 08:11

    Har kvinnor och män olika roller under/inom pesach eller kan männen också stå och t.ex laga maten?

    • Caroline Maino
      26 maj, 2019 at 10:16

      Traditionellt har ansvaret för i ett judiskt hem (hushåll och barnuppfostran) lagts på kvinnan, medan mannen har varit familjens överhuvud och den som utfört de religiösa riterna. Bland de 613 påbud och förbud som finns beskrivet Toran (De fem Moseböckerna) finns dock inget som hindrar män att utföra kvinnors sysslor eller tvärtom.
      Hej Lucas.
      I mångt och mycket har könsrollerna inom judendomen präglats av det omgivande samhället och dess könsroller. Därmed har rollerna också förändrats i takt med hur samhället i övrigt förändrats. Inom den ortodoxa judendomen har förändringarna gått mest långsamt, det finns till exempel inga kvinnliga ortodoxa rabbiner, medan det inom andra judiska riktningar finns både kvinnliga rabbiner, synagogor där män och kvinnor sitter tillsammans och där både män och kvinnor aktivt deltar i gudstjänsterna. Överfört till könsrollerna i hemmet så lagar numera även män mat och tar aktivt hand om barnen.
      Vänliga hälsningar Kultursmakarna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *