Nu finns det mycket att fira – Vintersolståndet, och att det nu blir ljusare, även om det är långsamt, Pancha Ganapati är en modern hinduisk festival som firas 21-25 december, Kwanzaa som firas av många miljoner framför allt svarta som ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Och så har vi förstås den kristna julen – läs vilka som firar den 24 och vilka som firar den 25 december. Ingen nationaldag finns att uppmärksamma just dessa dagar, men Kika ändå gärna i ”Vår kalender” och låt dig inspireras.
Vilsamma och härliga helger önskar Kultursmakarna alla. Foto: Caroline Maino
I ”Vår kalender” uppmärksammar vi kultur och mat som hänger ihop med traditioner och högtider världen över. En del berättar vi mer om och publicerar recept till. Den närmaste tiden noterar vi:
Fredag 21 december
– Tomasdagen – Tomas var en av Jesus tolv lärjungar. Tomasdagen har traditionellt ansetts inleda ”julfriden”. Det var också på Tomasdagen som man fick börja dricka av julbrännvinet och julölet – som provsmakades knappt två veckor tidigare, på Annadagen den 9 december.
– Pancha Ganapati är en modern hinduisk festival som firas 21-25 december. Den skapades år 1985 som ett hinduiskt alternativ till jul och andra vinterfester. En barnvänlig helg! Varje dag offras en bricka med godis och rökelse till Ganesha, som också kläs och dekoreras i olika färger varje dag. Vadai, kryddstarka friterade snacks som liknar munkar, äts gärna. Till varmrätt kan vi rekommendera en indisk lammgryta med tomat. Sötsaken Modak – guden Ganeshas favorit passar säkert också.
– Shab-e Yaldã – Födelsens dag (Iran)
– Şeva Zistanê (kurder) – Enligt kurdisk mytologi är detta natten då solen föds på nytt: mitt i mörkret börjat livet om.
– Vintersolståndet. – Detta är den punkt då årshjulet vänder och vi går mot ljusare tider igen – ända till midsommar då det vänder igen. Vintersolståndet firas i många kulturer.
Lördag 22 december
– Mors dag i Indonesien. Med fler än 300 etniska grupper har det Indonesiska köket en unik variation. Huvudingrediensen i Indonesisk matlagning är precis som i andra asiatiska länder ris. Kokosmjölk och chili är de vanligaste smaksättarna. Kanske vill du pröva att göra kycklingcurry med ris. Här är receptet.
Söndag 23 december
Måndag 24 december
– Julafton* – den av julhelgens dagar då de flesta i Sverige firar jul med särskild mat, pynt och julklappar. Kanske kommer även tomten. I den lilla turkiska staden Demre levde på 200-talet en biskop som i det tysta hjälpte de fattiga. Han blev senare sjömännens skyddshelgon och känd över världen som Sankt Nicolaus, en av förebilderna till dagens jultomte. Läs mer om Sankt Nicolaus här. Läs mer om hur Natalia Aramburu och hennes släkt firar svenskperuansk jul.
Tisdag 25 december
– Juldagen*, Kristi födelse (katoliker, protestanter). Under juldagen firas att Gud steg ned till jorden genom sin son Jesus födelse för att ge människorna en väg till frälsning. Jesus föddes i ett stall och en stjärna tändes på himlen för att visa vägen dit. Många kristna går i kyrkan denna dag, till exempel på julottan tidigt på morgonen.
Onsdag 26 december
– Annandag jul*
– Kwanzaa* – (afroamerikaner). Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, en av de yngsta högtiderna av alla. En sju dagar lång social högtid för att ge svarta ett alternativ till de existerande jul- och nyårshögtiderna. Läs mer om Kwanzaa här. Laga gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida.
Torsdag 27 december
Fredag 28 december
– Värnlösa barns dag (katoliker, protestanter)
– Dia de los Santos Inocentes (spansktalande länder) – Dagen har samma bakgrund som Värnlösa barns dag men är som 1 april där man skämtar med och lurar varandra.
Lördag 29 december
Söndag 30 december
Måndag 31 december
– Nyårsafton* – enligt den gregorianska tideräkningen, det vill säga den tideräkning som de flesta av jordens länder använder. I Sverige, liksom i många länder, firas kvällen med familj eller vänner, med god mat och fyrverkerier vid tolvslaget. Fira med Glassuflé nobis – desserten Tore Wretman gav min man när han pryade på Operakällaren på 1960-talet. Men det finns många fler nyår i världen – nästan varje månad infaller ett nyår. Eftersom människor runt om i världen följer olika kalendrar firar inte alla nyår samtidigt. Kultursmakarna har gjort en översikt – med över 45 möjligheter att fira nyår under året.