I kväll, 21 december klockan 23.23 infaller Vintersolståndet. Det är den punkt då årshjulet vänder och vi går mot ljusare tider igen – ända till midsommar då det vänder igen.

Vintersolståndet firas bland annat av kurder, som kallar högtiden Şeva Zistanê. Iranier firar Shab-e Yalda. Även nyhedniska grupper som wiccaner och sedtrogna/asatroende firar vintersolståndet. Wiccaner kallar på ljuset ur mörkret och firar Solgudens födelse och firandet kallas Yule. Bland sedtrogna (även kallade asatroende) firar man solens återkomst genom midvinterblot, som är en offerritual till gudarna. Inom nyhedniska religioner är naturen och årstidsväxlingarna är viktiga och man låter sig inspireras från bland annat fornnordiska och keltiska myter, seder och traditioner, berättar Multireligiösa almanackan och Mångkulturella almanackan. Inom judendomen är vintersolsåndet den första dagen av Tekufot tevet, då man enligt tradition inte ska dricka vatten som funnits lagrat i huset.

När det är vintersolstånd hos oss på norra halvklotet lutar jordaxelns norra del bort från solen. Det gör att norra halvklotet får sin kortaste dag och längsta natt. På södra halvklotet är det tvärtom, där är det den längsta dagen och kortaste natten. För vår del blir det ljusare och för deras del mörkare ända till den 21 juni nästa år då det vänder igen.

Källor:
http://www.sensus.se/Multireligiosa-almanackan/
https://mangkulturellaalmanackan.wordpress.com/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vintersolst%C3%A5ndet