Tuvalu – en grupp om åtta

Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna på grund av klimatförändringarna. De knappt 12 000 tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen .tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda.

Den 1 oktober 2018 är det 40 år sedan Tuvalu blev självständigt från Storbritannien. Ordet Tuvalu betyder grupp om åtta och syftar på att ursprungligen var åtta öområden av nio bebodda. Sedan 1600-talet har många länder gjort anspråk på Tuvalu, som bebotts av polynesier sedan 1000-talet. Sist i raden var Storbritannien, som haft olika typer av inflytanden mellan 1877 och 1978. Den 1 oktober 1978 återfick nationen Tuvalu sitt oberoende och blev medlem i det brittiska Samväldet*.

Foto: Cesqld

Tuvalus främsta industrier är fiske, turism, kopra (frövitan från kokosnöten) och kokos. De viktigaste exportvarorna på 2000-talet är fisk och kopra som exporterads till främst Storbritannien, Italien, Danmark och Fiji.

Den högsta höjden är på endast ca 5 m ö.h. Öarnas ringa höjd utgör en stor risk för översvämning om havsnivån höjs i likhet med andra önationer som till exempel Maldiverna.

– Invånarna på Tuvalu behöver leva på ett hållbart sätt för att skydda korallreven, säger Jonas Dahlström. Han har bott fyra månader på Tuvalu och skrev sin master-uppsats där som handlar om de psykologiska effekterna av klimatförändringar. Om man inte gör det bryts korallreven ner. Försvinner korallreven finns det inget som stoppar vågorna från att äta upp öarna som ju främst består av sand.

Regeringskansliet
Foto: Russavia

Befolkningen uppgår till cirka 12.000 invånare där omkring 4.500 bor i huvudstaden Funafuti på ön Fongafale.Tuvalu är en monarki med den brittiska drottningen som statschef. Det lagstiftande parlamentet har 15 medlemmar som utses i allmänna val vart fjärde år.

Det tuvaluanska köket består huvudsakligen av enkla, bastanta rätter med influenser från det forna brittiska kolonialväldet med huvudvaror som fisk, särskilt färsk tonfisk, hummer och krabba som ofta serveras med ångkokt ris. Pröva gärna en tonfiskwok. Receptet finns här

Taro, brödfrukter, kokbananer och andra grönsaker är populär kost. Kyckling och fläskkött är också vanligt. Lokalt odlas kokosnötter, bananer, papayor, pulaka och pandanus.

Efterrätter görs huvudsakligen på kokosmjölk. Andra sorters animaliska mjölkprodukter används mycket i maten.

*Samväldet (Commonwealth of Nations) är en mellanstatlig organisation bestående av 53 självständiga länder, varav nästan alla tidigare tillhört det brittiska imperiet.

Den brittiska monarken har den symboliska titeln Head of the Commonwealth, men är endast statschef i de sexton självständiga stater som kallas samväldesriken (Commonwealth realms).

Under senare år har Samväldet inte minst arbetat med demokratifrågor och kulturellt utbyte. Samväldesspelen, som hålls vart fjärde år, liknar de olympiska spelen.

De flesta brittiska besittningar har valt att i samband med självständigheten inträda som medlemmar i Samväldet; ett viktigt undantag är de arabiska områden som tidigare var brittiska kolonier eller protektorat. År 1995 inträdde Moçambique som medlem i Samväldet. Landet har aldrig varit en brittisk besittning, men medlemskapet motiverades bland annat med att landet helt omgavs av samväldesländer (sedan inträdet har dock grannlandet Zimbabwe utträtt). Även Kamerun inträdde 1995; landet består delvis av en tidigare brittisk besittning.

Källor:
Utrikespolitiska institutet
SO-rummet
Wikipedia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *