Svenska emigranter varnades att utvandra

Foto: Lena Ahlström

I maj månad 1845 utvandrade 21 personer från Kinda i södra Östergötland till Nordamerika. Sällskapet leddes av bonden och byggmästaren Peter Cassel och var den första som organiserade utvandring från Sverige. Totalt utvandrade över 6 000 personer från Kinda mellan åren 1845-1920. I Kisa finns fortfarande huset kvar som inrymde Sveriges första emigrantbyrå, som idag heter Café Columbia.

En redan existerande brevsamling gjordes mer åtkomlig för både forskare och andra i början av 2000-talet. Omkring 1 600 brev,huvudsakligen på 1960-talet, var fram till dess i stort sett oanvända och okända. Idag finns många utav breven inskannade och kan läsas digitalt.

I emigrationen från Sverige till Nordamerika från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Efter hand återvände omkring en femtedel av emigranterna till Sverige.

Foto: Library of Congress

Resan till Amerika gick med båt över Atlanten. Visserligen hade den orörda jorden i den amerikanska Mellanvästern en stark dragningskraft på fattiga jordbrukare från hela Europa, men även andra faktorer var viktiga för många av de emigrerande svenskarna. Befolkningsökning ökade konkurrensen om tillgänglig jord och missväxten 1867 försvårade förhållandena på den svenska landsbygden.

Emigranterna hyllade religiös tolerans

Berättelser från tidigare svenska emigranter beskrev livet i Mellanvästern positivt och hyllade religiös tolerans, politisk frihet och alla tillfällen som gavs för att förbättra sin levnadsstandard.

Den svenska emigrationen till Nordamerika ökade under 1850-talet och mer påtagligt efter det amerikanska inbördeskriget (1861–1865), då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet samt nådde sin kulmen under 1880-talet.

Foto: Lena Ahlström

På övervåningen i Café Columbia i Kisa finns massor av brev och andra minnessaker från emigranterna

Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. Många av invandrarna blev typiska nybyggare, som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som i Sverige hade varit jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Några av utvandrarna som etablerat sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats. Vissa återvände för att tillbringa sina sista år i Sverige.

Sockenprästen varnar för utländska kättare

Foto: Lena Ahlström

Det svenska etablissemanget var mycket kritiskt till utvandringen. Det sågs som ett utarmande av arbetsstyrkan och uppstudsighet bland de lägre klasserna. Både andliga och världsliga myndigheter var djupt oroade. Många utvandrares dagböcker och memoarer beskriver karakteristiska scener där den lokale sockenprästen varnar för att den som utvandrar riskerar sin själ bland utländska kättare. Den konservativa pressen skrev att utvandrarna saknade patriotism och moralisk styrka och att generellt var ”inga arbetare mera lata, sedeslösa och liknöjda än de, som till andra orter utvandra”. Utvandringen fördömdes som en irrationell ”mani”, en ”vurm” som utländska intressen lurat i den svenska allmogen.

Källor: Emigrantmuséet i Kisa, Wikipedia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *