Världens näst yngsta högtid – Kwanzaa – firas av miljoner

Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske näst yngsta högtiden av alla. Kwanzaa skapades 1966 av Maulana Karenga, afroamerikan och professor i afrikanska studier vid California State University i Long Beach. Den förmodligen allra yngsta högtiden är nog Pancha Ganapati – en modern hinduisk festival som firas 21-25 december, en högtid som skapades 1985.

Kwanzaas grundare Maulana Karenga i mitten och hans fru Tiamoyo till vänster, med andra högtidsfirare

Kwanzaas grundare Maulana Karenga i mitten och hans fru Tiamoyo till vänster, med andra högtidsfirare

Men tillbaka till Kwanzaa. 1960-talet var en period med mycket sociala och politiska oroligheter I USA, när miljoner amerikaner krävde sina medborgerliga rättigheter. Samtidigt var detta en hoppfull tid för många afroamerikaner. Landet förflyttade sig sakta från att vara segregerat. Den här tiden innebar även en betoning av och stolthet över att vara färgad och de afrikanska rötterna.

Maulana Karenga instiftade den sju dagar långa sociala högtiden för att ge svarta ett alternativ till de existerande högtiderna. Han placerade högtiden från 26 december till 1 januari – veckan mellan jul och nyår. Grundaren tänkte sig att det skulle vara en social högtid mer än en religiös sådan.

Tanken var att människor av afrikansk härkomst skulle fira sin svarta identitet, uppmuntra sammanhållning och bevara afrikansk kultur. Karenga kombinerade flera olika afrikanska folks skördefester, såsom från Ashanti och Zulu, när han la grunden för Kwanzaa.

Sedan Kwanzaa grundades har högtiden spritt sig och firas i dag av miljontals människor världen över. Festens namn kommer ursprungligen från språket swahilis ”matunda ya kwanza”, som betyder första frukterna.

Varje familj firar Kwanzaa på sitt eget sätt, men ofta med sång, dans och afrikanska trummor, berättelser, poesiläsning, och en stor fest, Karamu, som hålls den 31 december. Idag firar många afroamerikanska familjer Kwanzaa tillsammans med jul och nyår. Ofta finns både julgranar och kinaras, den traditionella ljusstaken, i hem där Kwanzaa firas.  För människor som firar båda helgdagar är Kwanzaa en möjlighet att införliva delar av deras särskilda etniska arv i firandet av julen.

En viktig tradition är att låta en bägare som symboliserar enande gå runt. Familjemedlemmar och gäster dricker ur bägaren för att minnas sina förfäder.

Kinaraljusstaken och annat som hör Kwanzaafirandet till. Foto Dreamstime

Kinaraljusstaken och annat som hör Kwanzaafirandet till. Foto Dreamstime

Kinara, en ljusstake med plats för sju ljus, är också viktig representerar alla afrikaners rötter. De sju ljusen representerar kwanzaas sju principer.

Under högtidens sju kvällar samlas familjen och ett barn tänder ett av ljusen på Kinara och innebörden av Kwanzaa diskuteras. De sju ljusen representerar Kwanzaas sju principer, Nguzo Saba (sju principer på swahili). De handlar om afrikansk kulturs värden som bidrar till att bygga upp och stärka gemenskap bland afroamerikaner.

Den första kvällen tänds det svarta ljuset i mitten och principen om Umoja (enhet) diskuteras. Det symboliserar strävan efter att hålla ihop i familjen, samhället, nationen och släktet.

På ena sidan om det svarta står tre röda ljus som symboliserar

En kvinna tänder Kinaraljusstaken Foto Wikipedia

En kvinna tänder Kinaraljusstaken
Foto Wikipedia

Kujichagulia (självbestämmande) – handlar om att definiera, namnge och skapa för sig själva, och tala för sig. Ujamaa (kooperativ ekonomi) – handlar om att underhålla och driva butiksrörelser och andra företag och att dra nytta av dem tillsammans. Samt Kuumba (kreativitet) – som handlar om att alltid göra så mycken man kan, på det sätt man kan, för att lämna samhället vackrare och värdefullare än vi ärvde det.

På den andra sidan om det svarta ljuset står tre gröna som symboler för Ujima (kollektivt arbete och ansvar) – som handlar om att bygga och underhålla samhället tillsammans och gemensamt lösa problem. Nia (ändamål) – som handlar om att göra byggandet och utvecklingen av samhället till ett kollektivt kall för att återställa afrikaners traditionella betydelse. Samt Imani (tro) – som handlar om att av hela sitt hjärta tro på sitt folk, sina föräldrar, sina lärare, sina ledare, och rättfärdighet i och seger för sin kamp.

Kwanzaas officiella färger är rött, grönt och svart. Det är afroamerikernas flaggas (bendara) färger som utformades av Marcus Garvey, grundare av den moderna Black Nationalist Movement. Rött symboliserar fortsatt kamp för afroamerikanerna, svart symboliserar deras ansikten och grönt hopp och ambitioner för framtiden.

Det finns ingen speciellt föreskriven mat för Kwanzaa.

Black eyed peas (svartögda bönor) Foto Wikipedia

Black eyed peas (svartögda bönor) Foto Wikipedia

Traditionell mat lagas liksom okra, black eyed peas (svartögda bönor), och jordnötter. All mat som slavarna kan ha fört från Afrika kan användas i firandet. Okra är en ört med ursprung i tropiska Afrika. Den omogna frukten äts rå eller kokad.

Rå okra Foto Wikipedia

Rå okra
Foto Wikipedia

Hela växten kan användas för redning av såser.

 

 

 

Här förmedlar jag gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *