Hämnden är ljuv på stackars gåsen

Gäss som kacklade för mycket för mer än 1 640 år sedan har lett till att vi än i dag hämnas dem genom att äta gåsstek på Mårtensgås. Att fira Mårten Gås i Sverige har mycket gemensamt med de stora skördefesterna i Europa och amerikanernas tacksägelsedag där kalkon är huvudnummer. Högtiden har firats i hela Sverige, men idag lever traditionen kvar främst i Skåne där man firat Mårten Gås sedan 1500-talet.

S:t Martin och tiggaren Målning av El Greco

S:t Martin och tiggaren
Målning av El Greco

Högtiden har åtminstone sedan medeltiden varit känd i stora delar av Europa. Den firades till minne av S:t Martin, biskop från staden Tours i Frankrike som helgonförklarades.

Legenden om S:t Martin berättar att han från början var en romersk soldat som kom ifrån det område som i dag är Ungern. Han blev munk i Poitiers. Enligt sägnen ville invånarna i Tours göra honom till biskop. För att försöka slippa ifrån det gömde han sig i ett gåsastall. Men gässen kacklade så mycket att de avslöjade honom och han blev trots allt biskop. Därför äts gäss som straff för att de avslöjade Martinus. Händelsen ska ha ägt rum den 11 november år 371.

Enligt en annan variant av berättelsen lockade invånarna i Tours fram Martin med list. En man som hette Rusticus ska ha vetat var Martin gömde sig. Rusticus gick dit för att besöka hans svårt sjuka fru. Eftersom Martin var hjälpsam tog han sina saker och följde med Rusticus hem. När han kom dit lär han ha varit väldigt smutsig efter att under en längre tid ha bott i ett gåsastall, berättar Wikipedia.

Under medeltiden var Martinshelgen en av de viktigaste högtiderna på hösten. När Sverige var katolskt var Martinsdagen den sista chansen för folk att smörja kråset före den 40 dagar långa fastetiden som varade fram till jul. Julfastan inom katolska kyrkan är idag i princip borta, men finns ännu kvar i delar av den ortodoxa kyrkan.

Emden, världens största tamgåsras

Emden, världens största tamgåsras Foto från Wikipedia

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från 1500-talet och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått.

Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås, berättar Nordiska museet.
I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland. I delar av Tyskland, främst i Mainz och det övriga Rhenlandet, är detta firande än i dag av stor betydelse.

Gåsamiddag
På en klassisk gåsamiddag serveras svartsoppa till förrätt, stekt gås till huvudrätt och skånsk äppelkaka som dessert. Denna meny, med äppelkakan som efterrätt skapades av krögaren på Piperska muren i Stockholm under 1850-talet. Kombinationen blev populär och övriga krögare var inte sena med att ta efter. Innan den klassiska mårtensmenyn kom till Skåne åt man lutfisk till förrätt följt av själva gåsen och avslutningsvis risgrynsgröt till efterrätt.

Martinsgås serverad på tyskt vis med rödkål och knödel. Foto från Wikipedia

Martinsgås serverad på tyskt vis med rödkål och knödel.
Foto från Wikipedia

Den 10 november är Martins dag och den 11 november har Mårten namnsdag, men det handlar om två olika personer. Den 11 november är den helige Martin av Tours dödsdag, i äldre almanackor benämnd Mårten biskop. I Sverige firas Mårten som regel på kvällen före själva dagen, alltså på mårtensafton den 10 november. Den 10 november är reformatorn Martin Luthers födelsedag. Han föddes denna dag år 1483 och fick sitt förnamn därför att det var mårtensafton, det vill säga kvällen före dåvarande Martindagen.

Martindagen var förr i världen av tradition den dag då tiondet inkrävdes. Skatt betalades långt fram i historien in natura, bland annat i gäss, inte minst eftersom vinterhållning av djur var dyrt.

Julvädret
Om vädret denna dag sades att när Mårten åker släde, så rider Anders eller det omvända. Innebörden är att om det ligger snö på Mårtendagen, så kommer det bli barmark på Andersdagen den 30 november. Kan vi alltså redan nu få en fingervisning om julvädret tro? För bondepraktikan säger ju att Anders braskar och julen slaskar – Anders slaskar och julen braskar.

 

Källor:
http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/martensgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5rtensafton
http://www.bondepraktika.se/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *