Hissa flaggan och ät bakelse på FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan Foto: Wilfried Huss

FN-flaggan
Foto: Wilfried Huss

FN-dagen firas 24 oktober till minne av att FN-stadgan trädde i kraft den dagen 1945, just när andra världskriget var slut. Då hade de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd och en majoritet av medlemsstaterna ratificerat FN-stadgan.

Enligt stadgan har Säkerhetsrådet bl.a. till uppgift att utreda hot och brott mot freden, upprätthålla freden i världen, ge rekommendationer hur oroligheter bäst dämpas, att råda medlemsstaterna om ekonomiska eller andra sanktioner, att besluta om militära insatser, att rekommendera nya medlemsstater till FN, och att föreslå generalsekreterare för val i generalförsamlingen.

De fem medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd är Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland, före detta Sovjetunionen. Sammanlagt ingår femton stater, och de som inte är ständiga väljs av generalförsamlingen vartannat år, så att fem stater ersätts varje år.

Plats i säkerhetsrådet högt på regeringens agenda
Den nuvarande svenska regeringen har som mål att få en plats i FN:s säkerhetsråd 2017.

Samtliga medlemsstater måste ha en ständig representant i New York, där rådet sammanträder i ett särskilt sammanträdesrum i FN-högkvarteret i New York.

Antalet sammanträden varierar kraftigt från ett år till ett annat: 1959 hade rådet endast ett par möten medan 1947 och 1993 omkring 170 möten. Ett möte varar i regel i flera dagar.

Säkerhetsrådets resolutioner föranleds av initiativ av någon medlem i rådet vid hot eller brott mot freden, som leder till slutna konsultationer och sist ett formellt öppet möte där ett förslag antas eller avslås med handuppräckning.

För att en resolution ska antas krävs dels att ingen permanent medlemsstat lägger in sitt veto, dels att minst nio av medlemsstaterna stöder förslaget. Säkerhetsrådets fredsbevarande operationer är en central funktion, och till sitt förfogande har rådet även ett militärt stabsutskott.

Det är alltså Säkerhetsrådet som organiserar FN:s trupper och militära observatörer som är förlagda i oroliga områden.

FN-dagen har firats sedan 1948. Den 6 december 1971 rekommenderades i resolution 2782 (XXVI) att dagen skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer.

Svensk FN-bakelse Foto: Wolfgangus Mozart

Svensk FN-bakelse 2009
Foto: Wolfgangus Mozart

  • I Costa Rica är dagen en nationell helgdag.
  • I Danmark, Finland och Sverige är denna dag en flaggdag där man flaggar antingen med FN-flaggan eller med det egna landets flagga. FN-dagen uppmärksammas ofta i svenska skolor.
  • I Sverige firas dagen sedan 2005 med en särskild FN-bakelse. Choklad, äpple och kanel är smakerna på årets FN-bakelse som börjar säljas på ett 30-tal orter inför FN-dagen den 24 oktober. För varje köpt bakelse går 3,50 kronor via Svenska FN-förbundet till FN:s minröjning och till stöd för offer för personminor. Årligen skadas eller dödas 10 000 människor av minor, uppger FN-förbundet. Enligt beräkningar finns 80 miljoner aktiva minor utplacerade i 70 länder.
  • I USA håller presidenten ett tal varje år sedan 1946.

 

Vill du göra en egen FN-bakelse förmedlar vi Mattias Ljungbergs recept här.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *