Skolmjölkens dag – instiftad av FN

Foto: FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations)

Foto: FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations)

Skolmjölkens dag (World School Milk Day) instiftades år 2000 av FN-organet Food and Agriculture Organization, FAO. Sedan dess har dagen firats över hela världen den sista onsdagen i september varje år. Fler och fler regeringar världen över anser att mjölk till skollunchen är viktigt för barnens hälsa och deras förutsättningar att lära. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag.

Från gröt med mjölk till näringsriktig kost i skolan
I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut i Sverige. Det var mest gröt och soppor som serverades. Vid mitten av 1930-talet nådde bespisningsverksamheten en större skala, i takt med att staten började intressera sig mer för näringsstandarden i landet.

I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut. Foto: Skolmatens vänners hemsida

I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut.
Foto: Skolmatens vänners hemsida

1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli kostnadsfri för eleverna men ej obligatorisk för kommunerna. Kommunerna fick statsbidrag för skolmåltiderna, förutsatt att de bestod av en varm lagad rätt med mjölk, smör och bröd. Skollunchen skulle svara för en tredjedel av dagens energibehov. Detta blev helt avgörande för skolmatens utveckling i Sverige.

Under mitten av 1900-talet expanderade skolmåltiderna kraftigt i Sverige, särskilt under 1950-talet. Utvecklingen skedde snabbast i Norrland och Stockholms-regionen men tog längre tid i södra Sverige. Mot slutet av 1960-talet saknade fortfarande nästan 10 procent elever möjligheten att äta lagad mat i skolan. Inte förrän 1973/74 fanns skolmaten i alla Sveriges kommuner.

Ökade löner ger eleverna sämre mat
Kraftig centralisering skedde i skolköken då kostnaderna för löner steg snabbare än för livsmedel. Det gjorde att man använde allt mer hel- och halvfabrikat samt engångsmaterial. Men 1974 års oljekris visade hur sårbara dessa systemlösningar var. Ny lagstiftning 1973-75 skärpte reglerna för varmhållning av mat (till minst 60°C under max 2 timmar), vilket försvårade distribueringen av varm kantinmat.

Under 1980-talet började livsmedelskostnaderna stiga snabbare än lönekostnaderna, en stigning som snart blev större än inflationen. En tråkig vändpunkt för skolmaten, som i likhet med många andra kommunalt finansierade verksamheter blev föremål för stora besparingar. Följden blev att skolmatens standard och utbud försämrades.

Enligt skollagen 1997 blev kommunerna skyldiga att servera avgiftsfri mat till elever på grundskolan, dock ej gymnasieskolan.

Näringsriktig kost skrivs in i skollagen
Enligt den nya skollagen SFS 2010:100 skall skolmaten i grundskolan inte bara vara avgiftsfri utan även näringsriktig. Lagen omfattar inte gymnasieskolan eller förskolan.

Milkshake med vanilj och jordgubbar Foto: Spisa.nu

Milkshake med vanilj och jordgubbar
Foto: Spisa.nu

Om du vill uppmärksamma denna dag och bjuda barn och/eller vuxna på något riktigt smaskigt hälsosamt denna dag kan en milkshake med jordgubbar rekommenderas. Här är receptet.

Källor:

Skolmatens vänner
Food and Agricultural Organization

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *