Dagen då vi kan hurra för bina

Den 20 augusti är det honungens dag! Dagen är instiftad av Sveriges Biodlares Riksförbund. Honung har i alla tider betraktats som läkande. Dessutom gott och nyttigt. Och nyttigast är den vilda. Men våra bin mår inte så bra. Så det kanske är dem vi ska tänka på en dag som denna.

Nalle Puh skulle nog säga att alla dagar är honungens dag och hålla en storslagen fest titt som tätt till dess ära. Vi andra får nöja oss med att fira just en dag i augusti. Det finns nog egentligen ingen agenda för hur dagen ska firas, men kanske vi ska tänka lite extra på de små insekter som ligger bakom honungen, det vill säga bina.

De senaste åren har de rapporterats att bina inte mår bra. De drabbas av olika sjukdomar och dör. Kerstin Ebbersten, Agronom, har forskat på bin sedan början av 70-talet. Hon menar att många av de problem bina har handlar om att vi avlar för mycket på dem och inte låter bina vara i fred. Eftersom bina i kupan ska ses som en organism kan man inte tänka genetiskt som med däggdjur. Många bin blir med vår avel för nära släkt med varandra och klarar därför inte de sjukdomar som de får. Om vi lät dem sköta sig själva skulle de kunna klara av sjukdomar mycket bättre. Andra menar att vi gör det svårt för bina med sättet vi odlar på och att det är därför som de blir sjuka.

200px-BeeCropped

Människor har i alla tider använt honung för att må bra. Svenska forskare kan nu också ha hittat nycklarna till den läkande kraften i honungen, mjölksyrabakterier. Tobias Olofsson, vid Lunds universitet, är en av forskarna bakom fyndet. Enligt honom är mjölksyrabakterier nyttiga för oss eftersom de kan bilda ämnen som är bakteriedödande, men även skapa substanser som triggar/främjar vårt immunförsvar.

De nyttiga mjölksyrabakterierna i honungen kommer från magen där biet förvarar nektarn, den så kallade honungsmagen. När bina omvandlar nektar till honung följer de nyttiga bakterier med. Forskarna trodde att mjölksyrabakterier kom från växterna. I en studie hade de ställt ut bikupor i ett område med hallonblommor som de vet är rika på de nyttiga bakterierna. Ändå innehöll den insamlade honungen inte några syrabakterier. Då förstod de att det var bina som är källan.

Att vår honung inte innehåller några mjölksyrabakterier beror på att i dagens odlade honung dör de några dagar efter tillverkning. Däremot fann forskarna på sina resor att vildhonung var rik på dessa nyttiga bakterier. I denna honung hittades hundra miljoner av 13 olika nyttiga mjölksyrabakterier, vilket kan jämföras med ett till tre som tillsätts i olika livsmedel.

Skillnaden mellan odlad och vild förklaras med en lägre sockerhalt och högre vattenhalt i den vilda honungen, där mjölksyrabakterierna kan leva.

Ett smarrigt recept med honung i förmedlar vi här:  pasta med färsk tomatsås.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *