Prinsens dag firas i Liechtenstein

Den 15 augusti är en helig dag och en helgdag i det lilla furstendömet Liechtenstein. Denna nationaldag infördes 1940 och är nära kopplad till att dåtidens regent, Prins Franz-Josef II, fyllde år den 16 augusti. Därför kallas dagen även Prinsens dag. Den kan firas med traditionella Käsknöpfle.

Slottet i Vaduz, Liechtenstein Foto från Wikipedia

Slottet i Vaduz, Liechtenstein
Foto från Wikipedia

Nationaldagen i Liechtenstein börjar med ett tal av arvprins Alois Liechtenstein och parlamentets talman Albert Frick på gräsmattan bredvid Vaduz slott. På eftermiddagen firar hela landet till sent på natten. Höjdpunkten på denna folkfest är det alltid magnifika fyrverkeriet, som skjuts upp klockan 22.00 från slottet. Fyrverkeriet lyser ofta upp hela Rhendalen i furstendömet.

Landet är en av drygt 40 mikrostater i världen, det vill säga en liten självständig stat eller land med färre än en miljon invånare. Andra exempel på mikrostater är Monaco, Andorra, Luxemburg, San Marino, Maldiverna, Mauritius och Tuvalu.

Fyrverkerier i Liechtenstein

Fyrverkerier i Liechtenstein

Landet skapades år 1699 av grevskapen Vaduz och Schellenberg som en förläning åt en rik österrikisk familj vid namn Liechtenstein. I dag heter landets huvudstad Vaduz. Furstendömet är den enda kvarlevan av det en gång mäktiga Tysk-romerska riket som varade från år 962 till 1806. Eftersom det lilla alplandet ligger mellan Schweiz och Österrike påverkades det inte när Tyskland genomgick en stor omorganisation på 1800-talet och det tyska kejsardömet bildades.

I dag är landet en självständig konstitutionell monarki och fursten – som är statschef – har stor makt. Han kan bland annat inlägga veto mot nya lagar. Precis som i grannlandet Schweiz har bank- och finanssektorn stor betydelse för landet.
Kvinnorna i Liechtenstein var de sista i Västeuropa som fick rösträtt, det var 1984.

Landet har ungefär 37 000 invånare, det vill säga i det närmaste lika många som till exempel i Falun, Kalmar eller Kristianstad. Ytan är 160 kvadratkilometer, vilket gör att Liechtenstein är lite större än Sveriges femte största ö, Tjörn på västkusten, och lite mindre än den fjärde största ön, Värmdö utanför Stockholm.

Det geografiska läget har haft stort inflytande på matvanor och rätter. Man äter tre mål mat om dagen. Till frukost äts ofta kaffe och bröd med sylt. Lunchen är dagens huvudmål, och inkluderar exempelvis huvudrätt, soppa, sallad och efterrätt. På kvällen äts vanligtvis bara en smörgås med pålägg som kött och ost.
En rätt som ofta nämns som nationalrätt är Käsknöpfle, som är små klimpar med ost i.

En traditionell mald spannmålsprodukt som görs på majssorten Rheintaler Ribelmais är Rheintaler Ribel eller Türggenribel. Produkten produceras i Rhendalen i Schweiz och i Liechtenstein. Produkten spelar en viktig roll i Rhendalens kulturhistoria och ekonomiska historia.
Namnet Ribelmais kommer från Ribel, som är framställt av mjölk, vatten och majsmjöl som rostas i en stekpanna tills små knölar bildas. Mellan 1700-talet och 1900-talet var produkten en stapelvara för bönder i Rhendalen. Smaken är nötaktig, och behöver svälla längre än andra majssorter.

Källor:
http://www.liechtenstein.li/en/
http://www.learning4sharing.nu/mikrostat-127949.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Liechtenstein
http://sv.wikipedia.org/wiki/Liechtensteinska_k%C3%B6ket
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rheintaler_ribelmais

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *