Kristus far till himmelen och gökotta spår framtiden

Kristi himmelsfärd firas av katoliker och protestanter till minne av att Jesus lämnade jorden och steg upp i himlen. På vissa platser i Sverige firas dagen med gökotta – att vid gryningen gå ut i naturen och lyssna på göken som gal. Enligt svensk folktro kunde göken förutspå framtiden.

Efter att Jesus dött på långfredagen och återuppstått på påskdagen tillbringade han fyrtio dagar med att undervisa sina lärljungar. Sedan lämnade Jesus jorden och lärljungarna blev kvar för att berätta om vad de varit med om, uppståndelse och nytt liv.

Andrea Mantegnas målning föreställande hur Jesus bärs av änglar. Tempera på trä, målad omkring 1461. Bild från Wikipedia

Andrea Mantegnas målning föreställande hur Jesus bärs av änglar. Tempera på trä, målad omkring 1461.
Bild från Wikipedia

Sedan 300-talet firas Kristi himmelsfärdsdag. Den inträffar alltid på torsdagen 40 dagar efter påskdagen vilket i år, 2017, är 25 maj. Datumet skiftar eftersom påsken infaller olika datum olika år, men Kristi himmelsfärd är alltid tidigast den 1 maj och senast den 4 juni.

Under medeltiden dramatiserades ofta händelsen med ett himmelsfärdsspel som skulle levandegöra att Kristus genom att kroppsligen lämna jorden är närvarande på ett andligt sätt.
Vid påsken tänds det stora påskljuset, symbolen över livets seger över döden. På Kristi himmelsfärdsdag släcks ljuset som en symbol för att Jesus lämnat jorden. Idag firas Kristi himmelsfärds dag ofta inom kyrkan med en friluftsgudstjänst, ofta som gökotta redan på morgonen.

Även sekulära svenskar går gärna på gökotta. Bland andra Svenska turistföreningen  och Friluftsfrämjandet organiserar gökottor på många håll i landet.

Sedvänjan att göra en utflykt i gryningen och lyssna efter gökens första galande för året hängde ursprungligen ihop med att göken, enligt folktron, kunde förutspå framtiden. Det väderstreck varifrån man hör den första göken gala på våren skulle förutspå hur året skulle bli.  Än i dag kan man höra uttrycket; södergök är dödergök, västergök är bästergök, östergök är tröstergök och norrgök är sorggök.

Gök Bild från Wikipedia

Gök
Bild från Wikipedia

Den svenska botanikern Carl von Linnés lärjunge doktor Johan Otto Hagström skrev så här 1749 från sin resa i Jämtland, citerar Wikipedia:
” När någon råkar komma under det trä, deruti gjöken sitter och gal, så kan gjöken spå, huru länge man skal gå ogift. Men hvarje galande utmärker giöken ett år, då han frågas, efter vissa rim, ungefärligen sålunda:

Giök, Giök,
Sitt på qvist,
Säg mig vist,
Hur’ många år,
Jag ogift går.

Skulle nu gjöken gala allenast en gång, efter denna fråga, får den frågande god tröst, at inom årets slut blifva gift. Men gal han öfver 10 resor, då sägs han sitta på galen qvist, i hvilken händelse hans spådom intet aktas.

Första gången man om våren hörer giöken gala gifves noga akt, om han siter i nårr eller vester, ifrån det rum man hörer honom gala. Ty höres den i nårr, får man sorg det året; men om han gal i väster, blir man alt ör lyckelig, äfvenså i öster, då ingen tröst skal fela enom det året. Råkar någon få höra giöken första gången i söder, den bekommer godt och mycket smör af sin boskap om sommaren. Gemene man säger

Östergiök är tröste-giök.
Väster-giök är bäste giök.
Nårr-giök är Sårg-giök.
Sör-giök (d. ä. Söeder-giök) är smörgiök. „
— Jemtlands Oeconomiska Beskriftning eller Känning, I akt tagen på en resa om sommaren 1749 af Joh.Otto Hagström. M.D., Stockholm.

Till gökottans utflykt i naturen kan Krabbelurer eller tomteplättar passa bra.

Källor:
http://www.ne.se/g%C3%B6kotta
https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kristi-himmelsfard
http://home.swipnet.se/farila/himmfard-1.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6k

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *