Med Valborg inleder vi sommarhalvåret

För att få ordning på livet har människor i alla tider haft ett behov av att strukturera tillvaron. Då hjälper årstiderna oss att dela upp året i greppbara enheter. För norra Europas del är det vanligast att vinterhalvåret löper från november till april och sommarhalvåret från maj till oktober. Nu firar vi sommarens ankomst.

250px-MensenPaasvuur

Bild på valborgsmässoeld lånad från Wikipedia

Men varför eldar vi majbrasor?
Här tycks magi och pragmatism gå hand i hand. I brytningstiden mellan sommar och vinter har det funnits föreställningar om att onda och magiska krafter varit i rörelse.

Till sommarhalvårets slut – 31 oktober – firas i den anglosaxiska världen Halloween, som har sitt ursprung i den keltiska festen Samhain. Förr trodde man att döda människor vandrade och man tände eldar för att de skulle hitta tillbaks till sina gravar. På motsvarande sätt har 30 april i keltisk tradition firats som vinterns sista dag, Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld.

I Tyskland firas den 30 april Walpurgisnacht – den natt då häxorna far till Blocksberg. Medan de svenska häxorna far till Blåkulla redan på skärtorsdagen.

Jan-Öjvind Swah och Albert Eskeröd vägleder oss
Att tända eldar på Valborgsmässoaftonen är en sed som kan ha sitt ursprung hos tyska köpmän och importerades till Sverige under 17- och 1800-talen. Jan-Öjvind Swahn skriver dock i sin bok Svenska traditioner:

 ”Men troligt är dock att den här vackra seden ändå har ett äldre, inhemskt förflutet. Somliga folklorister har hävdat att det ytterst skulle röra sig om keltiskt, närmast irländskt ursprung, I det fordom keltiska Västeuropa var 1 maj sommarhalvårets första och firades inte minst med bål.”

Även Albert Eskeröd är inne på samma linje då han i sin bok Årets fester menar att valborgseldarna har andra, mer praktiska, orsaker. I skiftet mellan april och maj var det vanligt att djuren släpptes ut på bete. Då användes eldarna för att skrämma bort rovdjur. Dessutom behövde slåttermarkerna röjas och riset eldas upp. Albert Eskeröd:

”Det omvittnas också ofta att man till valborgsmässoelden tog allt det torra riset från vinterns lövfoder. Då djuren släpptes ut och det inte blev mer ris, var det en praktisk åtgärd att elda upp det. /../ Med tanke på de magiska spekulationer, som ofta knyts till ingångsdagar för nya perioder av året, ligger det nära till hans att särskild skyddsmagi inför djuren betesgång kommit att tillämpas här.”

Champagne1

Champagne att fira med vid valborgsmässoelden.           Foto: Lena Ahlström

Fira med Champagne?
Vare sig det är tyska köpmän eller svenska bönder som ligger bakom valborgseldarna kan vi nog ändå konstatera att firandet av sista april som vinterns sista dag finns i en rad olika kulturer och epoker. I Sverige firar vi med att sjunga in våren, gärna vid en eld tillsammans med släkt och vänner. Kanske också genom att skåla med ett glas Champagne. Det lär motverka åldersrelaterade minnesproblem.

Exempel på varmrätter som kan tillagas i förväg och bara värmas upp är Auberginegratäng med mozarella och parmesan och Squashpaj med rom.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *