Den kristna påsken firar livet

Påsken är den största kristna högtiden och firar att Jesus återuppstod från de döda efter att ha dött på korset på långfredagen. Från början är det en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten, Pesach. De äldsta beläggen för att man firat påsk är från mitten av 100-talet.

Jesus målad av Titian

Jesus målad av Titian

Sedan kristendomen kom till Sverige omkring 1100-talet har påsk firats här. Traditionerna har förändrats genom århundradena och i dag är det mycket lite kvar av de religiösa inslagen. Nuförtiden firar genomsnittssvensken påsk med familjen, äter fyra ägg, ger bort och äter påskgodis samt pyntar med påskris.

Påsken består i själva verkat av tre olika delar, berättar Skansens hemsida. Fastlagen, fastan och så själva påsken som infaller på påskdagen.

• Fastlagen pågår i dagarna tre och inträffar 49-47 dagar före påsk. Förr innebar fastlagen fest och lek. Den avslutades med Fettisdagen, då man skulle äta mycket fet mat för att stå sig bättre under den stundande fastan. Många skolor hade fettisdagslov i början av 1900-talet, och barnen kunde vara ute och åka kälke, skidor eller skridsko. Jämför med karnevalsfirandet i katolska länder i dag.

• Fastan påbörjas 46 dagar före påsk. Jesus fastade 40 dagar i öknen före palmsöndagen. Före alla stora katolska kyrkohögtider är det en 40-dagars fastetid. Bestämmelserna om fastan försvann redan under reformationen på 1500-talet när Sverige gick över till protestantismen.  Men ännu i början av 1900-talet var fastan en period av återhållsamhet, då viss mat och nöjen inte var tillåtna.

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna på palmsöndagen. Fresk av Giotto

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna på palmsöndagen. Fresk av Giotto

• Palmsöndagen  är söndagen före påsk. Namnet härstammar från att man strödde palmkvistar framför Jesus när han red in i Jerusalem denna dag efter att ha återkommit från sin ökenvandring. Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan före påsk, dymmelveckan, även kallad stilla veckan.

• Dymmelonsdag har fått sitt namn av att man i gamla tider brukade vira in kyrkklockans kläppar med tyg eller bytte ut järnkläpparna mot träkläppar, eller dymmel. Det gjorde man för att få en dov ringning, eftersom påskfriden skulle inledas med tystnad. Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta. Onsdagen till lördagen var fastans strängaste tid och allt arbete skulle då vila. Under dymmelveckan trodde man också att häxorna var extra farliga. Alla hjul, såsom kvarnhjul, spinnrockshjul med mera skulle stå stilla, för enligt folktron skulle allt som svängde runt öka Frälsaren Jesus pina.

Nattvarden målad av Leonardo da Vinci

Nattvarden målad av Leonardo da Vinci

Skärtorsdagen var den dag då Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas och trollpackornas natt. Man trodde att de flög till Blåkulla eller Häcklefjäll då för att umgås med djävulen. Inför skärtorsdagen plockade man därför bort alla redskap som häxorna kunde tänkas använda som till exempel spadar, kvastar och bakspadar. För att skydda djuren målade man även kors på lagårdens dörr – glömde man det kunde häxorna tjuvmjölka korna eller använda dem som riddjur till Blåkulla. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller tända påskeldar. På 1600-talet blossade häxprocesser upp runtom i Europa till följd av rädslan för häxor. Nuförtiden är det ju vanligt att barnen klär ut sig till påskkäringar, men det ligger alltså en mycket mörk historia bakom den traditionen. Namnet skärtorsdag kommer av verbet ”skära” i betydelsen ”rena” – syndaförlåtelsens dag. Vid kalenderreformen 1772 drogs skärtorsdagen in som helgdag.

200px-Cristo_de_San_Plácido,_by_Diego_Velázquez[1]

Jesus på korset av Diego Velázquez

Långfredag var den dagen Jesus pinades på korset och dog. Under den katolska tiden hände det att man därför piskade varandra på morgonen med fastlagsris som en påminnelse om Jesu lidande. Det gällde att vara först uppe på långfredagens morgon, för de som låg kvar i sängen fick smaka på riset. Det var fritt fram för alla att risa vem de ville – drängarna kunde risa sin husbonde och barnen sina föräldrar. Det här kallades för påskskräcka eller risning. Det är därifrån traditionen med påskris kommer. Långfredagen var förr en lång och sorlig dag, den längsta dagen på året. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. Varken affärer, restauranger, biografer eller danslokaler var öppna. Sveriges radio spelade allvarsam musik, kristna sånger – men inte världsliga. Lekar eller arbete var inte att tänka på och man fick inte besöka vänner. I stället skulle man bara vara hemma i stillhet. På långfredagen var det otänkbart att äta kött, det var fisk som gällde.

Påskafton är fastans sista dag och Jesu uppståndelse firades. Visserligen är det enligt kyrkan först på påskdagen, eller vid midnatt mellan påskafton och påskdag som den riktiga påsken startar, men påskafton var den dag då man kunde städa och tvätta igen. Man kunde samlas kring elden och ägna sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärringarna.

250px-Grunewald_-_christ

Jesu uppståndelse av Matthias Grünewald

• Påskdagen var den egentliga dagen för Jesu uppståndelse. I den apostoliska trosbekännelsen säger man ”.. på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda..”. Egentligen blir inte påsken ”glad” förrän på påskdagen. Nu kunde man fira att den allvarliga tiden var över. På påskdagen började man ringa i kyrkklockorna igen och spela på orgeln under gudstjänsten.

• Annandag påsk – nu var förbuden och stillheten definitivt över. De stilla och lugna dagarna var nu över och byns drängar och pigor samlades till ”påskastua” och det var pigorna som nu uppvaktade drängarna, annars brukade de ju vara tvärtom. Det var ungdomarnas kväll, då man kunde hålla gillen, leka och dansa.

Dekorerade ägg

Dekorerade ägg

Vad äter svenskarna på påsk?
Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade i uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16 procent), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter visar en webbenkät HUI gjorde på Svensk Handels uppdrag 2012.

Under påsk äter genomsnittssvensken 4,1 ägg (jämfört med cirka två ägg en normal helg) enligt en undersökning branschföreningen Svenska ägg gjorde 2012. Det vanligaste sättet att äta äggen är med till exempel majonnäs och räkor på ägghalvan, vilket 74% av de tillfrågade sa att de gjorde.

Vi förmedlar en salig blandning av påskmatstips från den finska påskdesserten Memma,  Hästholms kroppkakor till långfredagen, eller  Inkokt lax med inlagd gurka och dillmajonnäs för den som hellre vill äta fisk den dagen, den ryska desserten Pasha populär i Lettland till en mustig lammragu  och kanske en polkagrisdessert. Smaklig spis.

 

Källor: http://www.skansen.se/sv/artikel/varfor-firar-vi-pask http://hogtider.wordpress.com/category/pask/ http://www.historiesajten.se/handelser2.asp?id=52 http://www.svenskhandel.se/Documents/Bilder_klar/Puffar_klar/2012/P%C3%A5skrapporten%202012.pdf?epslanguage=sv   http://svenskaagg.se/attachments/92/1550.pdf http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5sk

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *