Vårdagjämningen – ett ögonblicksverk

Vårdagjämningen
Foto: Blueshade

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. 2017 infaller detta ögonblick 29 minuter över 11 den 20 mars (10:29 UTC-tid).

Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.

Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. Läs mer > Hur många nyår finns det i världen?

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret. Bland iranska folk, inklusive de i Afghanistan och Tadzjikistan, firas fortfarande det iranska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen. Den kurdiska varianten Newroz har delvis andra inslag och bakgrund.

Varför firar då de flesta av världens länder nyår den 1 januari? Det har Lars Nystedt skrivit en artikel om i SvD: – Även om den kalender vi använder oss av har en historia som går tillbaks till Roms grundläggning, har placeringen av nyårsdagen ofta skiftat. Valet av dag har nästan alltid haft religiös bakgrund, men har samtidigt varit ett utslag av maktutövning. Läs mer > Lars Nystedts artikel i SvD om varför vi firar nyår 1 januari.

Denna dag rekommenderar vi en Fiskgratäng med pressad potatis. Filé av kolja eller torsk passar bra i gratängen då första dagen på årets vår infaller.

Källa: Wikipedia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *