En trekantig kaka påminner om mod och trofasthet

Den judiska helgen Purim är en glad fest då man ska äta, dricka och glädjas. Några särskilda maträtter finns inte föreskrivna – med undantag av de trekantiga kakor som kallas Hamentaschen och som äts som dessert.

Hemgjorda Hamentaschen Foto från Wikipedia

Hemgjorda Hamentaschen
Foto från Wikipedia

Purim firas den 14 dagen i månaden Adar i den judiska kalendern. (2017 infaller helgen från solnedgången den 11 mars till solnedgången den 13 mars.) Det var just detta datum som den persiske ministern hade lottat för att förgöra landets alla judar. Och pur betyder lott på persiska.

Berättelsen om Purim utspelar sig cirka 450 år före vår tidräkning i Persien och har fyra huvudpersoner: kung Ahasveros, drottning Ester, ministern Haman och Esters kusin Mordechai.

Historien finns i Esters bok i Gamla testamentet och händelserna har förmodligen inte inträffat. Men den innehåller ändå innehåller många tänkvärdheter om mod, trofasthet och vikten av att ge till dem som har det sämre. Ungefär så här står det i Esters bok:
Kung Ahasveros hade skilt sig från sin första hustru och gift sig med Ester. Hon var judinna, men valde att inte avslöja detta för kungen. Ministern Haman hatade judarna och övertalade kungen att låta döda alla judar i landet. Esters kusin Mordechai bad henne att be hos kungen för det judiska folket. Det var ingen lätt sak för Ester att uppfylla denna begäran, eftersom den som gick in till kungen utan att vara kallad kunde straffas med döden.
Men Ester var trofast mot sitt folk och uppsökte kungen som lyssnade på henne och i stället straffade Haman med döden.

Harskramla för att göra oväsen med. Foto från Wikipedia

Harskramla för att göra oväsen med.
Foto från Wikipedia

I synagogan
På Purim läser man i synagogan Esters bok, både vid kvällsgudstjänsten och påföljande morgongudstjänst. Det kallas megila. Den här helgen skiljer sig också på ett annat sätt från de flesta andra judiska helgdagar. När den som läser ur Esters bok kommer till avsnitt där det hatade namnet Haman nämns, så gör de besökande oväsen. De slår i bänken eller snurrar på harskramlor, allt för att slippa höra hans namn.

Ge bort matvaror
Och så ger man matvaror till sina vänner och till fattiga och behövande. Minst två gåvor ska man ge bort.

Maskerade och skådespel
Många församlingar ordnar med parader, karnevaler och maskerader, framför allt för barnen. Ofta spelar man upp små skådespel som beskriver historien om hur det gick till när drottning Ester räddade det

Purimföreställning på Judiska teatern i Warszawa Foto: Henryk Kotowski

Purimföreställning på Judiska teatern i Warszawa
Foto: Henryk Kotowski

 

judiska folket från utrotning.

 

Hamentaschen
I hemmet äter man en festmåltid och avslutar med de kakor som kallas för Hamentaschen (eller Homentaschen) som betyder Hamans fickor.

Recept på hur sådana kakor bakas finns här.

Gästbloggare: Judit Lukacs

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *