Sverigefinnarna har sin egen dag 24 februari

24 februari är det Sverigefinnarnas dag – Sveriges största nationella minoritet. Anledningen till att sverigefinnarna fick en egen dag, så nyligen som 2014, är bland annat att sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige. Antalet personer med finsk bakgrund i Sverige beräknas till runt 675 000 personer.

Finländarnas historia i Sverige sträcker sig över nästan tusen år. Den handlar om krigsbarn, politiska flyktingar och unga arbetare. Men det är först i dag vi kallar gruppen sverigefinnar – ett folk med två kulturer och två språk.

Foto lånat från Biblioteksbladet

Foto lånat från Biblioteksbladet

Finland och Sverige samma land
Fram till 1809 var Finland och Sverige ett och samma land, vilket gör att finska har talats i Sverige på flera håll och under mycket lång tid. När Sverige 1809 förlorade hela Finland till Ryssland drogs gränsen mellan våra länder vid Torneälven och många som hamnade på den svenska sidan talade finska, och tvärtom. Trots delningen fortsatte många finnar att flytta till Sverige. En del kom som arbetskraft, andra som politiska flyktingar undan det ryska styret.

Under andra världskriget kom också finska krigsbarn till Sverige. Runt 80 000 finska barn skickades då till Sverige för att klara sig undan Sovjetunionens anfall. Tyvärr blev det inte så lätt för barnen som skiljdes från sina föräldrar under många år. När de skulle flytta hem igen var det inte alla som ville. Och tragiskt nog var det inte alla föräldrar som ville ha tillbaka sina barn. Runt 7 000 av de barn som flyttats, stannade i Sverige för alltid.

Finländare arbetskraft åt industrierna
De allra flesta som vi idag kallar sverigefinnar är varken ättlingar till medeltida skogsfinnar eller krigsbarn. De är istället barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under 1950- 60- och 70- talen. Under de årtiondena växte Sveriges industri så att det knakade och fabrikerna skrek efter personal. Sveriges egen befolkning räckte inte till.

Samtidigt hade Finland en svår ekonomisk situation efter kriget, och det var ont om jobb. Många unga finländare valde då att flytta till Sverige, där det fanns arbete även för lågutbildade, och dessutom gott om moderna bostäder. De flesta hamnade i trakterna kring Göteborg och Stockholm.

Minoritet med särskilda rättigheter
Idag är Norrbottens län och Mälardalen de områden som har flest invånare med finska som modersmål, sverigefinnar. Här finns 26 kommuner där medborgarna har rätt att använda finska i sina kontakter med myndigheterna, i förskolan och inom äldrevården.

Språket är det som främst kännetecknar den sverigefinska minoriteten. Men också andra frågor rörande historia och kultur är sådant som gruppen själv arbetar med genom kultur- och föreningsliv.

Sverigefinnarnas egen flagga Foto: Wikipedia

Sverigefinnarna är en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen högtidsdag. Sverigefinska barn har rätt till modersmålsundervisning och många kommuner erbjuder tvåspråkiga förskolor och ålderdomshem. Enligt lagen ska skolor, kommuner och alla andra myndigheter uppmuntra och synliggöra sverigefinsk kultur. Eftersom den är en del av den svenska kulturen. Och har varit det under nästan tusen år.

Sverigefinnarnas intressen bevakas av flera organisationer, främst av Sverigefinländarnas delegation som håller kontakt med svenska staten och myndigheter. Andra viktiga organisationer är Sverigefinska riksförbundet som bildades 1957 och Finlandsinstitutet som är aktivt i kulturfrågor.

Kallrökt lax med sparris

Kallrökt lax med sparris

Kultursmakarna förmedlar ett recept på Grillad regnbågslax och färsk sparris med avokado- och limesås, gott att smaska på denna högtidsdag.

Källor:
Svenska Akademin
Finlandsinstitutet
Nordiska muséet
Minoritet.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *