Kwanzaa fyller 50 år

Kwanzaa är en av de yngsta högtiderna på vår jord, en högtid som blir allt mer populär. Många miljoner människor runt om i världen firar denna sju dagar långa sociala högtid. Den börjar den 26 december och avslutas 1 januari. I år, 2016, fyller den 50 år.
– Kwanzaa är inte en religiös högtid, utan en kulturell  med en inneboende andlig kvalitet, säger  grundaren Dr. Maulana Karenga.

Kwanzaa var till en början tänkt som ett alternativ till jul- och nyårshögtiderna. Den firas framför allt av afroamerikaner i USA. Ron ”Maulana” Karenga grundade den 1966 som en del av Black Power-rörelsen. Högtiden är förankrad i afrikanska traditioner och firas över hela världen av människor från alla möjliga bakgrunder.

Firandet understödjer det som Maulana Karenga kallar de ”sju principerna för afrikanska arvet” – enhet, självbestämmande, kollektivt ansvar, kooperativ ekonomi, syfte, kreativitet och tro. Kulmen på Kwanzaa-veckan  är festen ”Karamu” den 31 december. Den sista dagen av Kwanzaa, som är tillägnad tro (även om det inte är en religiös högtid), firas vanligtvis hemma med familjen.

1960-talet var en period med mycket sociala och politiska oroligheter I USA, när miljoner amerikaner krävde sina medborgerliga rättigheter. Samtidigt var detta en hoppfull tid för många afroamerikaner. Landet förflyttade sig sakta från att vara segregerat. Den här tiden innebar även en betoning av och stolthet över att vara färgad och de afrikanska rötterna.

Kwanzaas grundare Maulana Karenga

Maulana Karenga instiftade den sju dagar långa sociala högtiden för att ge svarta ett alternativ till de existerande högtiderna. Han placerade högtiden från 26 december till 1 januari – veckan mellan jul och nyår. Tanken var att människor av afrikansk härkomst skulle fira sin svarta identitet, uppmuntra sammanhållning och bevara afrikansk kultur. Karenga kombinerade flera olika afrikanska folks skördefester, såsom från Ashanti och Zulu, när han la grunden för Kwanzaa.

Sedan Kwanzaa grundades har högtiden spritt sig och firas i dag av miljontals människor världen över. Festens namn kommer ursprungligen från språket swahilis ”matunda ya kwanza”, som betyder första frukterna.

Varje familj firar Kwanzaa på sitt eget sätt, men ofta med sång, dans och afrikanska trummor, berättelser, poesiläsning, och en stor fest, Karamu, som hålls den 31 december. Idag firar många afroamerikanska familjer Kwanzaa tillsammans med jul och nyår. Ofta finns både julgranar och kinaras, den traditionella ljusstaken, i hem där Kwanzaa firas.  För människor som firar båda helgdagar är Kwanzaa en möjlighet att införliva delar av deras särskilda etniska arv i firandet av julen.

En viktig tradition är att låta en bägare som symboliserar enande gå runt. Familjemedlemmar och gäster dricker ur bägaren för att minnas sina förfäder.

Kinara, en ljusstake med plats för sju ljus, är också viktig representerar alla afrikaners rötter. De sju ljusen representerar kwanzaas sju principer.

Kwanzaa-ljusstaken

Under högtidens sju kvällar samlas familjen och ett barn tänder ett av ljusen på Kinara och innebörden av Kwanzaa diskuteras. De sju ljusen representerar Kwanzaas sju principer, Nguzo Saba (sju principer på swahili). De handlar om afrikansk kulturs värden som bidrar till att bygga upp och stärka gemenskap bland afroamerikaner.

Den första kvällen tänds det svarta ljuset i mitten och principen om Umoja (enhet) diskuteras. Det symboliserar strävan efter att hålla ihop i familjen, samhället, nationen och släktet.

På ena sidan om det svarta står tre röda ljus som symboliserar:

En kvinna tänder Kinaraljusstaken
Foto Wikipedia

Kujichagulia (självbestämmande) – handlar om att definiera, namnge och skapa för sig själva, och tala för sig. Ujamaa (kooperativ ekonomi) – handlar om att underhålla och driva butiksrörelser och andra företag och att dra nytta av dem tillsammans. Samt Kuumba (kreativitet) – som handlar om att alltid göra så mycken man kan, på det sätt man kan, för att lämna samhället vackrare och värdefullare än vi ärvde det.

På den andra sidan om det svarta ljuset står tre gröna som symboler för Ujima (kollektivt arbete och ansvar) – som handlar om att bygga och underhålla samhället tillsammans och gemensamt lösa problem. Nia (ändamål) – som handlar om att göra byggandet och utvecklingen av samhället till ett kollektivt kall för att återställa afrikaners traditionella betydelse. Samt Imani (tro) – som handlar om att av hela sitt hjärta tro på sitt folk, sina föräldrar, sina lärare, sina ledare, och rättfärdighet i och seger för sin kamp.

Kwanzaas officiella färger är rött, grönt och svart. Det är afroamerikernas flaggas (bendara) färger som utformades av Marcus Garvey, grundare av den moderna Black Nationalist Movement. Rött symboliserar fortsatt kamp för afroamerikanerna, svart symboliserar deras ansikten och grönt hopp och ambitioner för framtiden.

Det finns ingen speciellt föreskriven mat för Kwanzaa.

Rå okra
Foto Wikipedia

Traditionell mat lagas liksom okra, black eyed peas (svartögda bönor), och jordnötter. All mat som

Black eyed peas (svartögda bönor) Foto Wikipedia

slavarna kan ha fört från Afrika kan användas i firandet. Okra är en ört med ursprung i tropiska Afrika. Den omogna frukten äts rå eller kokad. Hela växten kan användas för redning av såser.

Här förmedlar jag gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida