Vilka firar jul den 24 december – och vilka den 25 december?

Tänk att med en kul fest kan man få med sig alla på att fira allt möjligt! Omkring år 300 bestämde de kristna kyrkofäderna att Jesus var född den 25 december. Den dagen firas julen i de flesta länder, till exempel Storbritannien, Irland, Italien och USA. Det är då den traditionella julmaten äts och man ger varandra julklappar.

Norden, det vill säga Danmark, Finland, Norge och Sverige, skiljer sig från resten av världen genom att fira Jesus födelsedag den 24 december. Även i Polen, Portugal samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike är den 24 december den viktigaste dagen under julhelgen. Det är den dagen man äter julmat och ger varandra julklappar.

Julklappar Foto: Caroline Maino

Julklappar
Foto: Caroline Maino

Men varför firas Jesu födelsedag just den 25 – eller 24 – december?
På sajten alltombibeln.se berättar Thor-Leif Strindberg att det under de första 300 åren det fanns kristna församlingar var det ingen som firade Jesu födelse alls. Det fanns tre skäl till det. För det första står det inte någonstans i bibeln vilket datum Jesus föddes. För det andra var det enligt bibeln bara onda människor som firade födelsedagar. För det tredje var det i romarriket, som inte var kristet, på det sättet som man firade sina avgudars födelsedagar.

För 2000 år sedan, alltså ungefär vid den tiden Jesus föddes, hörde nästan hela Europa och Mellanöstern till Romarriket. I Rom hette den viktigaste guden Saturnus. Till hans ära hölls en lång fest mitt i vintern, mellan 17 och 24 december. Människor festade genom att äta och dricka, bjuda in vänner och ge presenter till varandra. Den här festperioden, saturnalian, avslutades med den sista stora festdagen som inföll den 25 december.
En annan anledning var att vintersolståndet inträffade den 25 december på den tiden och det firades med en stor högtid.
Solguden var viktig under romarrikets första 300 år. Solgudens födelsedag var den 25 december och det firades med fest.

Konstantin på en mosaik i Hagia Sofia från omkring år 1000. Bild från Wikipedia

Konstantin på en mosaik i Hagia Sofia från omkring år 1000. Bild från Wikipedia

I mitten av 300-talet blev den romerske kejsaren Konstantin anhängare av den kristna läran. Tidigare hade han varit soldyrkare och den nya religionen gav honom problem. Vad skulle han göra med den årliga solfesten?
I början försökte kyrkan få honom att förbjuda solreligionen och dess decemberhögtid. Men det vägrade kejsar Konstantin som insåg att om man förbjöd den populära festen kunde det uppstå stridigheter mellan de olika religionernas anhängare.

Till slut kom man fram till en kompromiss: Den 25 december var ju vintersolståndet, den dagen då solen föddes på nytt. Varför inte helt enkelt föra över massornas dyrkan från solguden till ”rättfärdighetens sol”, ”världens ljus”, Kristus? Det var lätt att åskådliggöra det symboliska sambandet. Om man ”kristnade” solfesten, genom att i stället fira Jesu födelse denna dag, skulle man kanske kunna undvika konflikter. Dessutom skulle automatiskt många nya människor ansluta sig till kristendomen, berättar Thor-Leif Strindberg.

Så blev det och romarna fick fortsätta att hålla sin stora fest den 25 december, men man plockade bort solguden och satte dit Kristus i stället. Och när Rom väl hade accepterat den 25 december som Jesu ”födelsedag” var det inga svårigheter för festen att spridas i resten av det romerska riket.
Den isländske författaren Snorre Sturlasson skrev i början av 1200-talet om hur de hedniska nordborna brukat fira tre stora offerfester, bland annat midvinterblotet (solvändefesten) då man offrade för god gröda. När kristendomen slog igenom kristnades så den fornnordiska julen – och sedan dess har vi fortsatt att fira Jesu födelse den 25 december.

Fast den viktigaste dagen i Norden är ju den 24 december. Hur kommer det sig? Sajten varldenshistoria.se    berättar så här: Den nordiska seden att fira julen främst den 24 december har sina rötter i tiden före det mekaniska uret. En ny dag började då vid solnedgången – i stället för som i dag vid midnatt. I kvädet Havamal från medeltiden heter det till exempel: ”Vid kväll skall dag leva.” Skandinaverna höll fast vid detta skick och firar därför julen kvällen före den 25 december.

Men resten av den kristna världen är faktiskt också ute på hal is när man firar jul. Ingen vet nämligen med säkerhet när Jesus föddes. Flera historiker har till exempel kommit fram till att han föddes på våren – antagligen i mars månad – och att han inte ens föddes år 0 utan sex år senare.
Källor:
http://varldenshistoria.se/fraga-oss/varfoer-firar-vi-jul-pa-fel-dag%20 skriv – Varför firar vi jul på fel dag – i sökrutan på sajten
http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/jul.htm%20
http://sv.wikipedia.org/wiki/Julafton

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *