Internationella barndagen 20 november

De mänskliga rättigheterna gäller alla oavsett ålder. FN:s konvention om barnets rättigheter kom till för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Konventionen gäller alla under 18 år. Den antogs av Förenta nationernas generalförsamling år 1989. Alla länder i världen med undantag av USA har ratificerat konventionen.

Varje land beslutar själv när dagen firas. I Sverige firas inte Barnens dag i någon större utsträckning, men det finns en del lokala, återkommande arrangemang. Datum som ofta återkommer är 13 maj och 1 juni. Arrangemang anordnas ibland även första måndagen i oktober.

UNICEF i Sverige uppmärksammar inte första måndagen i oktober utan rekommenderar att kraftsamla aktiviteter om och med barn och unga till 20 november. I Sverige samlas barnrättsorganisationer kring denna dag för att arrangera aktiviteter där barn och unga deltar.

Finska krigsbarn Foto: Mr Bullitt

Finska krigsbarn
Foto: Mr Bullitt

I Finland uppmärksammas krigsbarnen 
Initiativet till att börja fira krigsbarnens dag den 20 november togs för några år sedan av Riksförbundet Finska Krigsbarn. På denna dag är det tänkt att alla delar av samhället ska fokusera på barnets behov och rättigheter.

Syftet med krigsbarnens dag är att uppmärksamma att många barn även idag lever mitt i krigens fasor. Barnen blir på många sätt offer i krigen och de måste ofta fly från sina hem. Frågan är mer aktuell idag än någon hade kunnat föreställa sig. Vi ser nyhetssändningarna förmedla bilder från farliga flyktresor på olika håll i världen varje dag, och många barn lever mitt i denna verklighet.

De finska krigsbarnen har själva varit flyktingbarn som fått uppleva separation från sina föräldrar, sitt hem, sin närmiljö och sitt språk. De vill nu hjälpa andra och förmedla sin kunskap om hur det är att vara ett barn mitt i kriget och hur man kan hjälpa barnen klara av de svåra upplevelserna.

De finska rötterna präglar Takanens liv 

Anna Takanen Foto: Petra Hellberg

Anna Takanen
Foto: Petra Hellberg

Anna Takanen är chef för Stockholms Stadsteater. Hennes pappa kom till Sverige som finskt krigsbarn på 1940-talet. Pappan och efternamnet skapar band till landet där Takanen tillbringade sin barndoms somrar.

– På grund av mitt efternamn har jag har varit mycket medveten om min finska identitet. Jag har alltid ett annat land att längta till och andra språk att erövra, en familj som man träffar sällan men som betyder mycket. Släktens krigsberättele har påverkat mig som teaterchef i det att jag står stadigt i kriser och tror på lite jävlar anamma, berättar Takanen i en intervju på Finlands ambassads hemsida.

Finska krigsbarn skickades från Finland till Sverige under andra världskriget. Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1941–44 reste cirka 70 000 barn från Finland till Sverige. Det var barn från både finskspråkiga hem och svenskspråkiga hem. Cirka 15 000 återvände inte till Finland och en del av dem adopterades av sin svenska fosterfamilj.

FN:s konvention om barnets rättigheter
De mänskliga rättigheterna gäller alla oavsett ålder. FN:s konvention om barnets rättigheter kom till för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Konventionen gäller alla under 18 år.

Konventionen om barnets rättigheter antogs av Förenta nationernas generalförsamling år 1989. Alla länder i världen med undantag för två har ratificerat konventionen. Finland gjorde det år 1991. Konventionen är förpliktande för staten Finland, kommunerna, barnens föräldrar och övriga vuxna.

Barnets rättigheter är vuxnas skyldigheter. I alla sina åtgärder och beslut som rör barn ska myndigheterna bedöma vilka följderna blir för barnet, beakta barnets bästa och lyssna på dess åsikt.

Föräldrar och vårdnadshavare har det primära ansvaret för barnets vård och fostran. De har rätt att få stöd, handledning och rådgivning för denna uppgift. Om föräldrarna eller vårdnadshavarna trots stödet inte kan se till att barnet har det bra, ska staten genom fosterhem eller adoption garantera att barnet får god vård.

FN:s kommitté för barnets rättigheter följer upp hur konventionen efterlevs och hur man slår vakt om barnets rättigheter. Varje land som ratificerat konventionen ska vart femte år rapportera om hur man avancerat i bevakandet av barnets rättigheter. Utgående från rapporterna presenterar kommittén sina farhågor och rekommendationer för respektive land. I Finland ansvarar utrikesministeriet för rapporteringen.

Innehållet i konventionen kan sammanfattas i tre olika teman: barn har rätt till särskilt skydd och speciell omvårdnad (protection), tillräcklig andel av samhällets resurser (provision) samt rätt att med beaktande av ålder och mognad delta i beslutsfattande som gäller dem själva (participation).

Konventionen har fyra viktiga huvudprinciper:

  • Alla barn är jämlika.
  • Barnets bästa prioriteras vid allt beslutsfattande.
  • Barnet har rätt till ett gott liv.
  • Barnets åsikter ska beaktas.

Barnombudsmannens uppgift är att övervaka och se till att barnets rättigheter tillgodoses i Finland. FN:s barnorganisation UNICEF har rätt och skyldighet att kontrollera att konventionen genomförs. Även andra barn- och ungdomsorganisationer ger sakkunnighjälp och arbetar på olika sätt för att barnets rättigheter ska beaktas.

Om du märker att dina rättigheter ignoreras, kan du diskutera saken med bland annat föräldrar, lärare och hälsovårdare, med en skolkurator eller någon annan vuxen du litar på.

Källor:
UNICEF
Wikipedia
Finlands ambassad
Lapsiasia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *