Förra året skrev vi en artikel om att det finns många med krånglande magar. Ett sätt att komma till rätta med problemen var att lägga om kosten. Nu har det gjorts studier i Sverige, det fanns redan andra studier men gjorda i andra länder, som visar att den kosten fungerar.
Som vi skrev förra gången är IBS, det vill säga Irritabel Bowel Syndrome, en motorisk störning i tarmen. Ibland är tarmen för snabb och man behöver springa på toaletten ofta, i andra fall är systemet för långsamt och då är det omöjligt att göra det man ska på toa. I förra artikeln konstaterade vi också att många blev hjälpta genom att äta medvetet, men också genom att lägga om kosten. Och nu har Sahlgrenska Akademin kunnat konstaterar att genom att undvika svårsmälta kolhydrater lindrades symtom för IBS-patienter.
197 personer med IBS-symtom fick ange vad de själva trodde var orsaken bakom magsymtomen. Hela 84 procent hänvisade till födoämnesintolerans – oftast beskrevs överkänslighet mot fet mat, histaminfrisättande livsmedel (skaldjur, ägg), kost med konserveringsmedel (filmjölk, lingon) och livsmedel som är rika på biogena aminer (dessertost, vin). Men framför allt trodde man att IBS-symtomberodde på särskilt svårsmälta kolhydrater. I denna livsmedelsgrupp, som populärt kallas FODMAPs (Fermentable, Oligo- ,Di-, Mono- saccharides And Polysols) ingår till exempel äpple, bönor och vete.
Forskarna lät deltagarna i studien prova en ”low-FODMAPs-kost” under fyra veckor – med goda resultat. Dieten innebar att patienterna fick avstå en del livsmedel som innehåller svårsmälta kolhydrater och ersätta dem med andra livsmedel som mage och tarm tolererar bättre. Det kan till exempel handla om att byta äpple och blomkål mot apelsin och morot.
– Omkring hälften av patienterna förbättrades markant med low-FODMAPs-dieten, säger Lena Böhn, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
En annan grupp fick följa traditionella kostråd som ges vid IBS, och som generellt går ut på att äta lite och ofta, finfördela maten och tugga noggrant, undvika stekt, fet och starkt kryddad mat samt kaffe och alkohol.
Även i denna grupp förbättrades tillståndet för ungefär hälften av patienterna.
– De båda dieterna har alltså lika god effekt när det gäller att lindra symtomen. Framtida studier skulle därför kunna titta på nyttan av att kombinera dem båda för att optimera näringsintag och symtomlindring, säger Lena Böhn.
Patienter fick också äta ett särskilt enzym kallat α-galaktosidas, som har förmåga att bryta ner vissa av de svårsmälta FODMAPs-kolhydraterna.
– Dessvärre hjälpte det inte, och vi fann inga bevis för att tillskott av enzymet α-galaktosidas är gynnsamt vid IBS, säger Lena Böhn.
Läs också artikeln ”En skola för magar som bråkar”.