Stenålderskost och medvetenhet – bra för hälsan

Kvinnor efter klimakteriet som äter enligt stenålderskost får positiva effekter på energiintag och kroppssammansättning, men även på blodfetter och inlagring av fett i levern. Det visar en ny undersökning. De positiva hälsoeffekterna är dock inte enbart kopplade till stenålderskosten.

Caroline Mellberg har undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost. Efter klimakteriet får kvinnor en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, vilket anses orsakas av en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen, där det ur hälsosynpunkt är sämre att lagra fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar.

tagyalftsap2uqfn3hig

Caroline Mellberg

I en första studie fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus stenålderskost under fem veckor.  Resultaten visar att dieten reducerade kvinnornas energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck, samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.

I en annan studie jämfördes stenålderskosten med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten större för dem med stenålderskosten, jämfört med gruppen som åt kost enligt NNR. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.

Efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med stenålderskost hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt stenålderskost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.

De positiva hälsoeffekterna kan bero på att man generellt tänker mer på vad man äter och därmed äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i studierna fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre. Det menar Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *