Nyåret – viktigaste kinesiska helgen

500px-Lantern_festival2

Röda lyktor överallt på nyår

Och den infaller i år i månadsskiftet januari/februari. Yang Chen är uppväxt i Peking, men bor sedan 2002 i Sverige, och firar den 31 januari nyår med sina kompisar här i Sverige.

Yang Chen

Yang Chen firar nyår i Sverige

”Vi går till en kinesisk restaurang och äter nyårsmat”, säger Yang Chen. ”Det är för långt att åka hem till familjen i Kina. Hade jag varit där under nyår hade jag gått på restaurang med mina föräldrar, morföräldrar och morbröder. I Kina är nyåret årets viktigaste högtid. Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton och midnatt firas med smällare och fyrverkerier.”

Jiaozi (dumplings) och fisk är obligatoriska på nyårsbordet i större delen av Kina. I dumplings (degknytena) finns lyckobringare mynt gömda. Fisken är symbolladdad eftersom uttalet för fisk (Yu) är det samma som för ordet ”överflöd”. Fisken anses kunna bringa välstånd under det nya året. Efter nyårsaftonen följer en vårfestival på sex dagar. Det är årets längsta sammanhängande ledighet för de allra flesta. Då vilar man och besöker släktningar, berättar Yang Chen.”

Men i Sverige blir det vanlig arbetsvecka för Yang Chen efter nyårsfirandet. Han kom till Sverige som civilingenjör och fortsatte studera in en magisterexamen och doktorera på KTH. Nu jobbar Yang Chen som energiingenjör på ÅF med ansvar för Kinamarknaden.

”Vi optimerar energianvändningen i Kinas nya ekostäder”, säger Yang Chen. ”Just nu utvecklar vi ekostäderna Xi’an och Gongqing. I takt med Kinas snabba utveckling ökar energibehovet kraftigt. Därför satsar den kinesiska regeringen stort på hållbar stadsplanering och infrastruktur.”

Yang Chen pendlar mellan Sverige och Kina som en av ÅF:s expertkonsulter på simulering och energiberäkning. Men han jobbar också med internationella energiprojekt i Ryssland, Finland, Norge och Kina tillsammans med ÅF-kollegor från hela världen.

Det kinesiska nyåret infaller vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket inträffar någon gång under perioden 21 januari – 19 februari. Variationen beror på att den kinesiska kalenderns månader inte är lika långa som i vår gregorianska kalender. En månad har enligt månkalendern 29,5 dagar och kalendern baseras på månens fyra faser (som också är fyra veckor). Det är alltid nymånen, som är den första månfasen, som inleder en ny månad. Kalendern justeras med en extra månad ungefär vart tredje år.

Alla som kan reser hem till sina familjer – ingen vill missa släktmiddagen på nyårsafton. Man storstädar, köper nytt och klarar upp konflikter. Inför nyåret pyntas hemmet med mandariner och apelsiner som representerar rikedom och med persikoblommor som står för kärlek. Barnen får pengar i små röda kuvert – rött symboliserar
lycka.
Hästens år

Hästens år

Hästens år enligt kinesiska astrologin
Varje år i den kinesiska kalendern representeras av ett djur. Det är totalt tolv djur i kalendern. Att de är just tolv till antalet beror på en kinesisk legend om Buddha (ca 563–483 f.Kr.). När han nådde upplysning och skulle lämna jordelivet kallade han till sig alla djuren, men det var bara tolv stycken som visade sig för honom. De tolv  belönandes med en plats i den kinesiska kalendern.

Först kom en råtta och därför är råttan det första djuret i den kinesiska kalendern. Sedan kom en oxe, tiger, kanin, drake, orm, häst, get, apa, tupp, hund och sist en gris. Djurens unika egenskaper sägs också påverka de människor som föds under respektive djurs år. Och i år är det alltså hästens år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *