Verkligheten bakom Fröken Frimans krig

Friman 011

Monika Björk efter föreläsningen på Historiska Museet

Boken ”Svenska Hem” som skrivits av Monika Björk och Eva Kaijser är den sanna historien om Fröken Frimans krig som nyligen sänts som TV-serie i SVT.  Vi var många som njutningsfullt följde serien. Nu vill vi se hur det gick sedan.

När Historiska museet förra fredagen, 10 januari, bjöd in till föreläsning med de två författarna var intresset så stort att stolarna inte räckte till. De berättade om hur de jobbat med boken och vad som stämde överens med TV-seriens berättelse.  Bakom tv-serien finns en viktig och verklig berättelse om kvinnohistoria, rösträttskamp och kooperation.

Verklighetens Dagmar är Anna Whitlock. 1905 var hon en känd profil, socialt engagerad folkbildare, och nyvald ledare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon var ogift, men bodde i egen villa i Djursholm. Anna Whitlock var rektor för sin egen samskola, där hennes väninna Ellen Key fanns i kollegiet.

Kvinnorna bakom Svenska Hem kom från den liberala, radikala överklassen och hade eget tjänstefolk. Men de tillhörde demokratins förtrupper. Syftet med Svenska Hem var klassöverskridande. Målet var att nå ut till folkets breda lager.

Friman 010

Eva Kaijser signerar sin och Monika Björks bok Svenska Hem på Historiska museet

”Förvånansvärt mycket i serien stämmer med verkligheten”, säger Eva Kaijser. ”Huvudpersonerna hade alla sina förebilder i verkligheten. Men Anna Whitlocks make dog inte så kort efter giftermålet som i serien. Och den lilla pojken Gunnar som adopterades av Anna Whitlock var i verklighetens en liten flicka som hette Helga och kom inte alls från något hem med alkoholproblem. Däremot dog Helgas mamma i unga år. Innan hon dog kom hon överens med Helgas pappa om att Helga skulle få flytta till Anna Whitlock.” 

Baciller och lurendrejeri

Det var i början av förra århundradet som en handfull kvinnor i Stockholm tröttnade på den snuskiga och dyra maten hos handlarna. Den innehöll tillsatser och barnen blev sjuka. Turberkelbaciller i mjölk och kött var vanliga, mögliga korvar stoppades om och skämt kött färgades med anilin. Kvinnorna startade sin egen kooperativa affär där de kunde lita på innehållet i maten.

Smutsen fanns överallt. På Hötorget såldes mjölken intill stånd med blodigt kött, inälvor och hö. Allt låg öppet för sol och flugor. Mellan stånden stod kärror och hästar som trampade i lera och gödsel. Tarmar och lungrester från slaktade höns hamnade på marken bland gammalt bröd och rutten frukt. Varma dagar blandades de ruttna odörerna med stanken från lortiga hästtäcken och sura vadmalskläder.

Ljust och fräscht

I november 1905 öppnade de sin första butik, på Stureplan. ”Ljus och fräsch” skulle den vara. De färska frukterna och andra varor skulle stå sig fint mot det ljusa och rena.

Ingenting saknades. Där fanns äpplen, kastanjer, doftande kaffebönor, och kryddor, Frankfurterkorv ,sardellvurst, hummer, gåsleverpastej och tryffel. Man köpte sina varor i och utanför Sverige hos handlare som inte deltog i bojkotten.

Den nya butiken mötte starkt motstånd från livsmedelshandlarna som bojkottade Svenska hem. Ingen grossist som handlade med Svenska hem, kunde räkna med beställningar från Specerihandlarföreningens medlemmar, t ex Martin Olsson och Arvid Nordqvist.

Friman 016

Svenska Hem ber sina kunder om ursäkt för störningar i leveranserna som förorsakats av bojkotten

När bojkotten blev känd fick den motsatt effekt. Opinionen stod på kvinnornas sida och medlemmarna slöt upp. Efter tio år fanns fem butiker och över 3000 medlemmar. ”Alla” den tidens medvetna kvinnor var med – Elin Wägner, Ellen Key, Harriet Bosse, Hanna Pauli och Selma Lagerlöf.

Svenska Hem var mer än en butikskedja. Kvinnorna gav också ut en liten tidning, undervisade i matlagning och presenterade tekniska nyheter för hemmet.

Omkring Svenska Hem pågick klasstrider, storstrejker och rösträttsdebatter. En manlig riksdag röstade ned förslag som skulle göra kvinnorna mer fria, stadgade att kvinnorna skulle ha lägre lön, gick emot rösträtt och valbarhet.

Eva Kaijer och Monika Björk har gått på upptäcktsfärd till de lokaler som en gång inrymde Svenska Hem-butikerna på Jakobsbergsgatan 6, Mäster Samuelsgatan 3, Karlbergsvägen 16, Scheelegatan 4, Hökens gata 8 och Centralpalatset på Lidingön.  Genom att skrapa lite på räcket i den spiraltrappa som finns i den nuvarande butiken på Mäster Samuelsgatan har författarna hittat den blåturkosa färg som används i TV-serien.

Nu vill vi förstås se hur det gick med Svenska Hem. Varför inte sända ett mejl till SVT och böna och be. Annars får vi nöja oss med att läsa boken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *